Hack4Heritage – Welcome!

logga

logga

Hack4Heritage is a creative event and hack with a focus on open cultural heritage data or content. Between the 14th and the 16th of October, the Stockholm City Archives turns into a meeting place where cultural heritage is given new life through new connections, solutions or art forms. Everyone is welcome!

Hack4Heritage is arranged by Digisam in cooperation with the Stockholm City Archives.

YOU are welcome!

We have now published an English version of the event website, and you are welcome to sign up here!

Who can participate?

We welcome everyone who is interested in digital cultural heritage and open data or open content. You may for example be a programmer, a developer, a designer, an academic, a student, a professional from the cultural heritage sector, someone who wants to explore how something digital can be translated into something material or vice versa… We believe that when different people having different perspectives come together, the most exciting things happen. All participants will together show what is possible, which is why we need you and your ideas!

What is Hack4Heritage about?

During Hack4Heritage, participants will be working and developing based on three themes: Code, Creation and Concept. If you prefer coding, you may for example make creative use of open cultural heritage data or content in the shape of mobile apps or web services, or dig deeper into the field of linked open data. If you prefer to make a creation, you may let yourself be inspired by digital cultural heritage in order to let it be manifested in physical form. If you prefer to think further regarding concepts, you may spend time combining different sources or engage in storytelling, e-learning, school resources or research questions. You choose!

Hack4Heritage is one out of four national events and hacks (one Finnish, one Danish, one Swedish and one Norwegian) being held in 2016 through a Nordic cooperation on open cultural data, with support from Nordic Innovation. Therefore, open cultural heritage content from other Nordic countries will also be connected to the event. A special price for solutions with Nordic connections is awarded by Nordic Innovation. Winners will receive support in developing their idea and be sent to Europe´s leading start-up event SLUSH in Helsinki. Read more about the price and competition criteria here. Prices will also be awarded for each theme (code, creation, concept) and we will return with more information and criteria for them.

bollar

Slöjd Stockholm will be present at Hack4Heritage in order to provide participants with different kinds of material such as fabrics, paper, embroidery yarn and more. Slöjd Stockholm have qualified knowledge of craft techniques and creative processes and will contribute to making Hack4Heritage a creative space. Different materials and equipment make it possible for you as a participant to work with your hands in order to get ideas regarding digital solutions or to make creations built upon digital material.

Contribute data or content

During Hack4Heritage, open cultural heritage data or content with a Swedish or Nordic origin will be used. Here you can read more about why your organisation should contribute with open data or content and how to do it.

Questions or ideas?

Please contact project manager moa.ranung@riksarkivet.se

Hack4Heritage – Välkommen!

logga

logga

Hack4Heritage är ett kreativt event och hack där fokus ligger på öppna kulturarvsdata och andra öppna kulturarvsresurser. Under fredagkvällen och hela helgen den 14-16 oktober blir Stockholms stadsarkiv i centrala Stockholm en mötesplats där kulturarvet får nytt liv i form av nya kopplingar, lösningar eller kreationer. Eventet anordnas av Digisam i samarbete med Stockholms stadsarkiv.

Välkommen att anmäla dig!

Nu ligger webbsidan med anmälningsformulär för Hack4Heritage ute – Välkommen att anmäla dig! Obs! Om du är utsedd kontaktperson för en myndighet/institution/organisation som bidrar med öppna data eller andra öppna kulturarvsresurser behöver du bara anmäla dig om du vill vara deltagare och vara med under hela helgen. Annars får du automatiskt en plats på fredagkvällen för att presentera din organisations data/resurser, i samband med att du informerar om dessa. Läs mer på sidan Bidra med data.

Vem kan delta under Hack4Heritage?

Under dagarna arbetar vi mycket med den kreativa processen och möten mellan olika kompetenser. Vi välkomnar alla med ett intresse för digitalt kulturarv – Du kan exempelvis vara programmerare, utvecklare, designer, akademiker, student, professionell från kulturarvssektorn, slöjdare som vill utforska hur något digitalt kan översättas till något materiellt och vice versa… Vi tror att det är i mötet mellan människor med olika ingångar och perspektiv som mest spännande saker sker.

Vad gör man på Hack4Heritage?

Under Hack4Heritage skapar vi tillsammans utifrån tre teman: Kod, kreation och koncept. Du som helst kodar kan exempelvis ägna dig åt kreativ användning av öppna data och andra öppna kulturarvsresurser, länkad öppen data, semantik, appar och webbtjänster, fältet är fritt! Du som helst arbetar med kreation kan exempelvis låta dig inspireras av det digitala kulturarvet för att sedan låta det manifesteras i fysisk form. Du som helst funderar kring koncept kan exempelvis ägna dig åt kreativ kombination av olika källor, storytelling, e-lärande och skolresurser eller forskningsfrågor. Det är alla vi som deltar som tillsammans visar vad som är möjligt, och det är därför vi behöver just dig och dina idéer!

Då Hack4Heritage är ett av fyra nationella event och hack (ett finskt, ett danskt, ett svenskt och ett norskt) som hålls under 2016 genom ett nordiskt samarbete kring öppna kulturarvsdata, med stöd av Nordic Innovation, kommer öppna kulturarvsresurser från andra nordiska länder att kopplas till eventet. Det kommer att delas ut ett särskilt pris i regi av Nordic Innovation, för lösningar som på olika sätt har nordiska kopplingar, där vinnaren skickas vidare till Europas ledande start-up event SLUSH. Läs mer om priset och kriterierna för detta här. Priser kommer även att delas ut för varje tema (kod, kreation, koncept) och vi återkommer med kriterier för dessa.  

bollar

Slöjd Stockholm kommer att vara på plats och bidra med olika slags material såsom tyger, papper, broderigarn med mera. Slöjd Stockholm har kvalificerad kunskap kring olika tekniker och skapandeprocessen och bidrar till det kreativa utrymme som Hack4Heritage innebär. Material och utrustning gör det möjligt för dig som deltagare att arbeta med händerna för att få idéer kring digitala lösningar eller att skapa kreationer som bygger på digitalt material. Självklart välkomnar vi även annan utrustning för kreativt skapande, kontakta i så fall moa.ranung@riksarkivet.se

Har din organisation öppna data eller andra resurser?

Läs mer om varför din organisation bör bidra och hur ni gör detta på webbsidan för eventet.

Öppna data hos Stockholms stad

Först ut med öppna data till eventet är Stockholms stad, se huvudsidan för deras öppna data och deras dataportal. Stockholms stadsarkiv inleder med tillgång till Statistisk årsbok för Stockholm, 1904-2006 som också finns som teckentolkade (OCR-lästa) PDF filer. Den började ges ut i “ny följd” 1904 och utgörs av en sammanställning av inlevererad statistik från kommunens förvaltningar och bolag samt statistik från SCB, exempelvis Folk- och bostadsräkningar (FoB), jämförelsesiffror från andra kommuner i Stockholms län samt storstäder i Sverige och Norden. I många volymer finns också enklare kartor och diagram.

Frågor, idéer eller tankar?

Varmt välkommen att kontakta projektledare moa.ranung@riksarkivet.se

#WorldWideWikipedia

b2ap3_thumbnail_The_Earth_seen_from_Apollo_17.jpg

b2ap3_thumbnail_The_Earth_seen_from_Apollo_17.jpg

Jorden på bilden ”Blå pärlan”, tagen av Apollo 17, 1972. Public Domain.

Den 26-27 maj hölls ett tvådagarsseminarium på Riksantikvarieämbetet i Stockholm under namnet World Wide Wikipedia. Bakom seminariet låg Riksantikvarieämbetet, Riksutställningar och Wikimedia Sverige som ville lyfta fram möjligheterna med öppna data och gemensamma plattformar. Nedan följer en sammanställning från dag ett; dag två gav deltagarna möjlighet att skriva och redigera på Wikipedia. I Umeå hålls ett likadant seminarium nu den 2-3 juni.

Ny teknik, nya beteenden

b2ap3_thumbnail_IMG_0074.JPG

Henrik Summanen från Riksantikvarieämbetet. Foto: Moa Ranung, CC0

Först ut var Henrik Summanen vid Riksantikvarieämbetet att presentera tankar kring hur organisationerna kan möta upp den användning som sker, och att organisationerna bör finnas där användarna finns. Informationen bör betraktas som råvara, inte som en färdig produkt. Den bör med andra ord liknas vid en skog som vem som helst kan skapa något utav, inte som en färdigsmidd stol att bruka. Det är därför viktigt att ha öppna gränssnitt mot de data som finns och värdefullt att arbeta med länkad data. Henrik Summanen tog också upp vikten av att ledningen är med och att digitaliseringen tas upp på process- och styrningsnivå.

Bakom kulisserna på Wikipedia

b2ap3_thumbnail_IMG_0076.JPG

Lennart Guldbrandsson visar Wikistream. Foto: Moa Ranung, CC0

Därefter tog Lennart Guldbrandsson oss bakom kulisserna på Wikipedia. Här följer några lärdomar:
• Det är enkelt att börja skriva på Wikipedia – det tar max 5 minuter! Så här gör du: 1. Skapa ett konto och presentera dig själv på din användarsida. Obs! Endast enskilda personer kan skapa ett konto. 2. Ta kontakt med någon som kan hjälpa dig vidare. Wikipedias faddrar finns där för att hjälpa dig att komma igång. 3. Fundera tillsammans med faddern kring vad du vill göra. Faddern kan hjälpa dig att göra ett bra projekt och att komma i kontakt med andra som är intresserade av samma ämne som du.
• När man sedan skriver en artikel i Wikipedia kan man lägga till den i en bevakningslista för att få veta om någon gör ändringar i den.
• Om du vill börja med att testa att redigera i Wikipedia kan du med fördel ägna dig åt korrektur av texterna. Det finns en ”visual editor” som gör det enkelt att korrigera text direkt i artiklarna.
• Om/när man vill bli administratör bör man helst ha varit aktiv i mer än ett halvår. Sedan kan man ansöka om administrativ behörighet.
• Här kan du ta del av Wikipedias grundprinciper, policyer och riktlinjer. Viktigt i sammanhanget är att allt på svenskspråkiga Wikipedia ska vara fritt, dvs. inte strida mot upphovsrätten.
• Wikipedias relevanskriterier är skapade för att bedöma om något är tillräckligt betydande för att förtjäna en artikel. Faktan ska vara möjlig att verifiera, dvs. det ska finnas en oberoende/bra källa som man hänvisar till. Bäst källhänvisningar och konsensus vinner alltså på Wikipedia. Vad är då en bra källa? Se artikeln Trovärdiga källor.
• I vänstermenyn på Wikipedia kan du klicka på ”Senaste ändringarna” för att få reda på just vilka dessa varit. På Wikistream kan du följa ändringarna i realtid!
• Överlevnadstiden för ”klotter” i texterna (dvs. när någon har gått in och gjort en ändring i texten som inte bör göras) brukar inte vara mer än 1-2 minuter. Sedan återställs informationen.  
• Önskvärt vore självklart om det kom in ännu mer kulturarvsinformation på Wikipedia!
• På varje artikel på svenska Wikipedia som handlar om en kvinna går det fem artiklar som handlar om en man. Då källhänvisningar krävs på Wikipedia innebär detta också att det behöver finnas källor som skriver om kvinnor.

Se även Wikimedia Sveriges blogg, liksom Wikimedias blogg.

Platsr, en öppen plattform för berättelser

b2ap3_thumbnail_IMG_0077.JPG

Sophie Jonasson från Riksantikvarieämbetet. Foto: Moa Ranung, CC0

Sophie Jonasson från Riksantikvarieämbetet tog sedan stafettpinnen och berättade om digitalt berättande och hur det kan skapa band och väcka empati. Ett lästips i sammanhanget är artikeln Empathy in the Time of Technology: How Storytelling is the Key to Empathy av PJ Manney. Sedan presenterades Platsr, en digital plats där man kan utforska berättelser om, i skrivande stund, 3379 platser och samlingar skapade av 1878 enskilda människor, hembygdsföreningar, arkiv, museer och bibliotek. Som medlem på Platsr (det är gratis) kan du lägga till egna berättelser, bilder m.m. Organisationer kan också bidra med sina platser och samlingar. Se också projektet Platsminnen, där demenssjuka får delta i kreativt historiebygge. 

Moa Ranung

Hack4Heritage – Save the date!

logo

logo

Between the 14th and the 16th of October, Digisam in cooperation with the Stockholm City Archives will arrange a creative hackathon – Hack4Heritage. Focus will lie on open Swedish/Nordic cultural heritage data and other open Swedish/Nordic cultural heritage resources. During Friday evening and throughout the weekend, the Stockholm City Archives will turn into a meeting place where cultural heritage is given new life through new connections, solutions or art forms. Participants will get the opportunity to meet new people, compete and create, and those who contribute to the event by sharing cultural heritage data or other resources will see the resources develop in exciting and unexpected ways.

Hack4Heritage is one of four national hackathons (one Finnish, one Danish, one Swedish and one Norwegian) that will be held in 2016 through a Nordic cooperation on open cultural data. Finland was the first to organise their hackathon, see Hack4FI.

We will return with more information, so stay tuned!

Do you have questions, ideas, or want to contribute? Perhaps you even have a dataset or other open cultural heritage resources just waiting to be shared? Please contact the Project manager moa.ranung@riksarkivet.se.

Hack4Heritage – Save the date!

loggan

loggan

Den 14-16 oktober anordnar Digisam i samarbete med Stockholms stadsarkiv ett kreativt event och hack – Hack4Heritage – där fokus ligger på öppen kulturarvsdata och andra öppna kulturarvsresurser. Under fredagkvällen och hela helgen blir Stockholms stadsarkiv på Kungsklippan en mötesplats där kulturarvet får nytt liv i form av nya kopplingar, lösningar eller konstformer.

Vi arbetar mycket med den kreativa processen. Du som deltar får möjlighet att träffa nya människor och skapa med hjälp av din dator eller helt andra verktyg och material, och du som bidrar med kulturarvsresurser får se dessa utvecklas på spännande och oanade sätt. Alla är välkomna!

Hack4Heritage är ett av fyra nationella event och hack (ett finskt, ett danskt, ett svenskt och ett norskt) som hålls under 2016 genom ett nordiskt samarbete kring öppen kulturarvsdata. Först ut att arrangera sitt event var Finland, se tidigare bloggpost om Hack4FI.

Vi kommer att återkomma med mer information så håll ögonen öppna!

Har du frågor, idéer eller vill bidra redan nu? Kanske har du till och med ett dataset eller andra öppna kulturarvsresurser som väntar på att användas? Kontakta projektledare Moa Ranung på moa.ranung@riksarkivet.se.

Vem är din hjältinna eller hjälte? #AllezCulture

image

image
Working Class Heroine Erwin Olaf CC BY

Vem är din hjältinna eller hjälte i det hav av digitala samlingar som finns hos Europeana? Gör oss andra sällskap i sociala medier och berätta vem!

Varför det?

Kampanjen #AllezCulture handlar om att uppmärksamma Europeanas och kulturarvssektorns betydelsefulla roll i en större kontext. Ett tillgängligt kulturarv är viktigt för demokrati, tillväxt, forskning och kreativa lösningar, för att nämna några exempel. Genom Europeana görs samlingar och data från Europas kulturarvsinstitutioner tillgängliga på en och samma plats, och kulturarvsinstitutionerna blir synligare både nationellt och internationellt.

Genom att delta i kampanjen är du med och ökar medvetenheten kring de digitala samlingarna och Europeana-samarbetet.

Så gör du:

  1. Välj ut din hjältinna/hjälte på Europeana Collections.
  2. Kolla att materialet inte skyddas av copyright utan välj material som har märkningen ”Can I use it? > Yes, with attribution”
  3. Skriv om hjältinnan/hjälten i sociala medier, länka till bilden på henne/honom och avsluta med texten ’I am @Europeanaeu’ och #AllezCulture.
  4. Klart!

Här kan du läsa mer om initiativet och hur du kan delta. Eller hoppa direkt in i Twitterflödet!

Moa Ranung

Seminarium om geokodat kulturarv och kartapplikationer

b2ap3_thumbnail_12285056056_22c93750bf_k.jpg

b2ap3_thumbnail_12285056056_22c93750bf_k.jpg

Septentrionalium regionum descrip. Abraham Ortelius nordenkart, 1601. Nasjonalbiblioteket. Inga kända copyrightrestriktioner.

Välkommen!

Institutet för språk och folkminnen (ISOF) i samarbete med Digisam välkomnar dig till ett seminarium onsdagen den 14 september om geokodad kulturarvsinformation och applikationer för kartvisning. Seminariet riktar sig till systemutvecklare, programmerare osv. som arbetar med tekniska lösningar och applikationer vid kulturarvsinstitutioner. Under seminariet presenteras både pågående projekt på området och ett antal verktyg och applikationer.

Flera kulturarvsinstitutioner arbetar redan idag med olika slags kartapplikationer för visning av kulturarvsdata. Samtidigt har många institutioner endast en, eller kanske en handfull, systemutvecklare som arbetar med tekniska lösningar för kulturarvsinformation. Vi vill att seminariet ska vara ett startskott för ett nätverk för systemutvecklare inom kulturarv där man får möjlighet att diskutera gemensamma utmaningar, vare sig det handlar om geokodning eller helt andra frågor av intresse.

Tid: 14 september 2016, kl 10.00-16.30. Det bjuds på morgonfika från 9.30
Plats: ISOF, Arkivcentrum i Uppsala

Välkommen att anmäla dig senast den 1 september genom att skicka ett mail till digisam@riksarkivet.se. Uppge namn, organisation och eventuella matallergier eller behov av specialkost (vi bjuder på lunch under dagen).

Uppdatering 30 maj: Programmet för seminariet finns här

 

Europeana 280 – Höjdpunkter ur europeisk konsthistoria

tuvstarr

tuvstarrTuvstarr John Bauer CC BY-NC

Vilka konstverk skulle du peka på om du fick välja tio konstverk som finns i Sverige och som du anser har bidragit till europeisk konsthistoria? Lägg sedan till att du skulle göra samma slags urval vad gäller alla konstverk som finns i de olika EU-länderna plus Norge. Verkar det omöjligt? Inte för samarbetet Europeana 280!

Europeana 280 är ett samarbete mellan plattformen Europeana och de 28 EU-länderna samt Norge. Alla länder har valt ut minst tio konstverk var och du hittar alla verk i digital version på en samlad sida på Europeana Collections. Det svenska urvalet samordnades av Riksantikvarieämbetet och går att hitta här. Du som undrar hur ett urval kan gå till kan läsa en längre intervju med Karin Glasemann och Carl-Johan Olsson från Nationalmuseum här. Självklart finns kampanjen också i sociala medier, se #Europeana280.

De svenska kulturinstitutioner som deltog är:

  • Nationalmuseum
  • Göteborgs konstmuseum
  • Hallands konstmuseum
  • Livrustkammaren och Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet
  • Jönköpings länsmuseum
  • Malmö Konstmuseum
  • Norrköpings konstmuseum
  • Västerås konstmuseum
  • Moderna museet

Moa Ranung

Europeana Statistics Dashboard – visar hur det går för olika samlingar på Europeana Collections

b2ap3_thumbnail_eu_stat.jpg

b2ap3_thumbnail_eu_stat.jpg

Europeana samlar in data från tusentals kulturarvsinstitutioner över hela Europa och publicerar mängder av material på Europeana Collections. Med över en halv miljon besökare på sidan varje månad ger detta ett rikligt underlag för statistik. För ett tag sedan släpptes betaversionen av Europeana Statistics Dashboard. Verktyget gör det möjligt att ta reda på hur det går för de olika samlingar – till exempel från din institution – som publicerats online i Europeana Collections.

Fyra nivåer av sökning

Med dashboarden kan du till exempel ta reda på vilka objekt från din institution som har flest antal ”klick” (visningar online), var besökarna kommer ifrån eller hur besökarantalet ser ut över tid (för varje månad eller år). Du kan också få en bild av hur läget ser ut i olika länder. Verktyget visar nämligen statistik på fyra nivåer:

  • Institutioner
  • Aggregatorer
  • Länder
  • Hela Europeana

Läget i Sverige

En sökning på Sverige visar att det i skrivande stund finns över tre och en halv miljon objekt i Europeana Collections som kommer härifrån och att hela 73 kulturarvsinstitutioner har bidragit till detta. Jämför man detta med antalet objekt totalt sett i Europeana Collections, som är över 52 miljoner, går det att se att Sverige står för nästan sju procent av materialet. Det är roligt att se! Av dessa sju procent består nära 60 procent av materialet av bilder, resten av text, och nästan hälften av allt material är fritt att vidareanvända. Bland de 25 populäraste objekten hittills i år hittar vi bland annat tre fabeldjur, jättedamen Viola och en byxklämma.

b2ap3_thumbnail_viola.jpg
Jättedamen Viola, som uppträdde på cirkus i Sundsvall. Sundsvalls museum. CC BY-NC

Sökningen på Sverige visar också att antalet sidvisningar för det material som kommit från Sverige ökar för varje år. Besökarna av materialet kommer, förutom från Sverige, främst från våra grannländer Norge och Finland, samt från Ryssland, Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och USA.

Intensiv utvecklingsfas

Verktyget är i en intensiv utvecklingsfas och uppdateras varje månad. Därmed kan det fortfarande finnas dubbletter av vissa material. Och om du skulle sakna din institution i listan av institutioner kan det bero på att vissa dataset-nummer innehållit fler än ett institutionsnamn, vilket försvårat hanteringen. Utvecklarna av verktyget ser just nu över även detta för en eventuell lösning.

Trevlig sökning!

Moa Ranung

Hur ska det bli?

b2ap3_thumbnail_NMA.0030974_20150518-124316_1.jpg

b2ap3_thumbnail_NMA.0030974_20150518-124316_1.jpg

Spåkvinna med kortlek och kristallkula Foto: Karl Heinz Hernried, Nordiska museet (CC:BY:NC:ND)

American Alliance of Museums (AAM) spanar löpande på tongivande samhällstrender och kikar förstås särskilt på hur de kan komma att påverka museer. Varje år ger de ut en lättillgänglig sammanställning som borde läsas av alla som funderar över framtiden. 2015 års TrendsWatch ger korta presentationer av några viktiga trender, hur de förväntas påverka samhället i allmänhet och museisektorn i synnerhet, samt för varje trend några mer konkreta tips på hur institutionerna kan förhålla sig till utvecklingen. En del av det som verkade science fiction kring 2010 är vardag idag, så det är bäst att börja förbereda sig för det nya nu direkt! 

Först (och viktigast!) är öppna data och den nya ekonomi som växer fram med fria resurser, öppen licensiering, sammanlänkning av uppgifter ur olika källor och (volontärt) samarbete kring öppen kunskap för alla. Som goda exempel framhålls museer som Tate och Cooper Hewitt, som delar sina digitala samlingar på GitHub (ett webbhotell för öppen källkod) och flera nytänkande initiativ för nyttiggörande av öppna data, som väl genomförda hackathons och tekniska lösningar som både stödjer och drar nytta av Wikimedias olika projekt.

Bärbar teknologi är idag kanske mest känd i form av Google Glass eller Apple Watch, exklusiva (och dyra) hightech-produkter som många har svårt att se nyttan med. Men tänk om de skulle kunna anpassas till jättepraktiska, röststyrda verktyg för folk som har händerna fulla med annat än tangentbord – som t.ex. tandläkare eller konservatorer? Tänk om de tekniska funktionerna skulle kunna integreras i material som kan vävas, vikas och tvättas som textil? Det är inte långt borta, och den snabba utvecklingen inom området stärker i sig argumentationen för alla som vill arbeta för och med öppna data.  

En annan trend som kommer att påverka vardagen för oss alla är tillväxten av ”mass personalization” – att vi i ökande utsträckning kan få (och vill ha?) individuellt filtrerat innehåll eller personligt anpassade produkter och upplevelser. Det kan handla om skräddarsydda öronproppar, jeans eller benproteser, men för ett museum kanske snarare om besök och andra erbjudanden som utformas med lyhördhet för varje unik besökares intressen och behov. Kanske är det YBCA:You eller Art-o-mancy som visar vägen mot framtiden?

Kombinerar man effekten av dessa snabba trender kan vad som helst hända. Det är spännande och positivt, men väcker också på sina håll akut teknikstress. Därför är det kanske överraskande att den långa långsamhetstrenden ännu inte fått det genomslag i museisektorn som man kunnat vänta sig. Den är dock fortfarande stark och det är väl aldrig för sent att ansluta sig till dem som ibland vill koppla ur och låta saker ta tid? Slow Movement har givit utslag på många områden som mat, mode och odling, men närmast till hands för museer ligger kanske initiativ som Slow Art Day då publiken bjuds in att helt enkelt titta på få konstverk väldigt länge.

AAM-rapporten är rik på lästips och i varje avsnitt finns goda museiexempel, men den belyser också en del kritiska perspektiv på den tekniska utvecklingen – bl.a. rörande övervakning, personlig integritet, ”filterbubblor” och propaganda. Morgondagen blir inte bara ljus av sig själv tydligen, utan vi måste jobba på den tillsammans för att den ska bli så strålande som möjligt. Som kloka tänkare konstaterat för länge sedan: Framtiden kommer av sig själv, framsteget gör det inte (Poul Henningsen) och Det bästa sättet att förutsäga framtiden är att skapa den (Peter F Drucker).

Johanna Berg