Digisam har blivit med Youtube kanal

Visste du att Digisam har en Youtube kanal? I nuläget har vi inte alltför många filmer – men förhoppningen är att vi ska fylla på med innehåll som är relevant och intressant för er.

Just nu kan du bland annat se den här filmen från det panelsamtal som hölls under Digisamdagen. Medverkar gör Ann Follin, Karin Åström Iko och Lars Ilshammar, moderator Karin Nilsson.

För dig som är nyfiken på vad som mer hände på Digisamdagen.

Digisams Youtube kanal.

Decenniets första Digisamfika

Två okända kvinnor ”sörplar” kaffe från kaffefatet (1919)
Upphovsman: Erhard Nilsson och Emil Nilsson (CC BY)

Nytt år, nytt decennium och ny Digisamfika. Fredag den 31 januari mellan 8:00-9:00 träffas vi på Espresso House Hötorget (Konserthuset) för att prata digitalisering, kulturarv och ännu mer digitalisering.

Digisamfikat är öppet för alla och ett perfekt tillfälle för dig som vill träffa oss på Digisams sekretariat eller någon medarbetare på någon av Digisams 22 medverkande organisationer.

Välkomna!

Ansökan till Kulturarvsinkubatorn 2020 har öppnat

Riksantikvarieämbetes Kulturarvsinkubator är ett program som vänder sig till dig som är företagare, entreprenör eller en organisation och som har en idé eller innovation kring hur kulturarvet kan användas på ett nytt sätt.

Genom programmet får du bland annat möjlighet att delta i ett antal workshops, föreläsningar och seminarier där du får träffa experter inom olika områden. Du får tillgång till Riksantikvarieämbetets lokaler i Visby vilket innebär kontorsplats och tillgång till mötesrum samt tillgång till deras utställningsverksstad, där du med hjälp av Riksantikvarieämbetets tekniker kan få hjälp att bygga en prototyp av din idé.

Programmet pågår under våren och har sin uppstart i slutet av mars. Antagningen sker löpande.

Mer information om Kulturarvsinkubatorns program.

Ansökan till Kulturarvsinkubatorn.

Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna strävar efter hållbarhet

Carolina Gustafsson och Petra Sternlund framför Stiftelsen Föremålsvård i Kirunas lokaler.
Foto: Sofie Norman (CC BY)

Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna är stiftelsen som verkar för ett hållbart kulturarv och ett hållbart arbetsliv. Det är arbetsplatsen för de som har det svårt att göra sig gällande på den öppna arbetsmarknaden, samtidigt är det platsen där kulturarv får en uppfräschning och möjlighet att utmärka sig i en ny digital form.

I samband med Digisamdagen passade Digisams kommunikatör på att stämma träff med de två avdelningscheferna för stiftelsens avdelning Digital bild – Carolina Gustafsson och Petra Sternlund – för att höra mer om hur de jobbar och verksamhetens kopplingar till Digisam.

Digitalisera kulturarvet

Stiftelsen startade 1987 som ett arbetsmarknadspolitiskt uppdrag. Från början bestod det av två delar – papperskonservering och metallkonservering – för att efter ett tvåårigt Semamsprojekt 1999 kompletteras med en tredje del: fotodigitalisering. Idag jobbar ungefär hälften av de 35 anställda med att skapa digitala versioner av framför allt fotografiskt material.

Stiftelsen finansieras av årliga anslag från Kulturdepartementet samt med lönebidrag för de anställda på avdelningen Digital bild. Stiftelsens tjänster vänder sig till nationella centrala kulturarvsinstitutioner. Digital bild jobbar främst med digitalisering av glasnegativ, diabilder och påsiktsbilder, men har även möjlighet till skanning av original i storformat. Arbetet startar och slutar dock inte där – fördelen med stiftelsen och dess styrka är att de tar sig an helheten: från att rengöra objekt till att skanna för att slutligen paketera om samlingen i ett material som de mår bra i för framtiden.

Digital bild strävar efter hög kvalité, vilket gör att digitaliseringsprojekten får ta längre tid hos dem än på andra ställen. Samtidigt är det styrkan – att de hanterar materialet utifrån de förutsättningar som materialet har.

– Det är ingen snabbhetsskanning vi ägnar oss åt utan det är helt och hållet handpåläggning på allt, där varje objekt är unikt. Och jag tror att den tryggheten är vad institutionerna uppskattar. Vi strävar inte enbart efter att få ut massa filer snabbt, utan vi vill att samlingen ska må bra när den lämnar oss, säger Carolina Gustafsson.

Arbetsmarknadspolitiskt uppdrag

Totalt är det 17 personer som jobbar på Digital bild. Det gemensamma för dem är att de av olika anledningar inte kan ta ett jobb på den öppna arbetsmarknaden, men genom stiftelsen får de möjlighet till ett arbete som dessutom gör kulturarvet mer tillgängligt, något som Carolina Gustafsson lyfter fram som något oerhört positivt:

– Jag tycker det är något väldigt fint att människor som annars skulle vara arbetslösa nu kan jobba och bidra med att göra vårt kulturarv och vår historia mer tillgängligt för samhället.

Hållbarhet är det centrala i arbetet. Med det upplägg som de idag har – där bland annat regelbundna pauser är ett måste – klarar nästan samtliga av att jobba heltid. Och då rör det sig bland annat om individer som kan ha svår remautism och som tidigare inte alls kunnat jobba.

– De krav som arbetsmarknaden ställer idag där man ska klara av ett högt tempo, vara anpassningsbara och flexibla, är inget som passar varken våra medarbetare eller arbetsuppgifter, säger Petra Sternlund.

Anlitas av majoriteten av Digisams medverkande

Idag är det totalt 14 av Digisams 22 medverkande som använder sig av stiftelsens tjänster. Stiftelsen vänder sig till nationella centrala kulturarvsinstitutioner, det vill säga institutioner som ligger under Kulturdepartementet, vilket betyder att de inte har möjlighet att ta sig an uppdrag från andra organisationer. Däremot ställer de gärna upp och ger råd till andra institutioner kring hur man bör tänka kring fotodigitalisering.

Vad ska man då tänka på om man vill anlita dem? Carolina Gustafsson och Petra Sternlund menar att det är viktigt att tänka igenom varför en samling ska digitaliseras. Många gånger kanske man inte vet det och vid dessa tillfällen brukar de rekommendera att utgå från Digisams checklista för digitalisering.

Slutligen passade jag på att ställa frågan till dem varför ett digitalt kulturarv är så viktigt? Svaret krävde inte lång betänketid:

– Att alla ska ha möjlighet till information och kunna ta del av kulturarvet. För oss som bor i Kiruna blir det väldigt tydligt hur viktigt ett digitalt kulturarv är. Att kunna komma åt information utan att behöva resa till Stockholm – där de flesta nationella samlingar finns – blir en möjlighet genom det arbete vi, Digisam och alla andra kulturarvsaktörer som jobbar med digitalisering gör, avslutar Carolina Gustafsson.

Stiftelsen föremålsvård i Kirunas hemsida.

Text: Mikael Weikvist

Internationell konferens om flerspråkighet

Den 24-25 oktober arrangerades den internationella konferensen Multilingualism in digital cultural heritage i Helsingfors. En av deltagarna var Henrik Summanen från Digisam.

Henrik, kan du berätta lite om konferensen?

Absolut! Konferensen, som arrangerades av finska Undervisnings- och kulturministeriet tillsammans med Europeana, handlade om vilka datorstöd som finns för att man ska kunna tillgängliggöra information om kulturarv på flera olika språk.

Temat för konferensen var flerspråkighet – vad innebär det egentligen?

Det innebär att man beskriver samma företeelse på flera olika språk. I Sverige har vi till exempel svenska och flera olika minoritetsspråk, med datorstöd för översättning skulle flera användare få tillgång till mer information om kulturarvet.

Det här var ju en internationell konferens – vad gör andra länder inom området?

Det händer en hel del. Exempelvis så har man i Lettland en central tjänst för automatisk översättning av hela den offentliga sektorn. Finland å sin sida har en lång tradition av att använda både finska och svenska i sin förvaltning, och har nu utvecklat stöd för automatisering av översättningarna, där man även gör ett tillägg för engelska.

Vilka är de största utmaningarna inom området?

I olika sammanhang betyder ett begrepp ofta olika saker, och det är svårt att ange för en dator vilket sammanhang den ska jobba inom. När man pratar om historisk data så är även det ett eget sammanhang – svenska skrevs inte likadant på 1600-talet som idag.

Vet du något om vad nästa steg blir?

Det ser ut som att de tekniska lösningarna som behövs är på plats redan. Nästa steg handlar om att förse lösningarna med träningsdata för att öka precisionen i översättningarna, och att implementera som rutin för språkhantering på internet.

Och den andre huvudtalaren är…

… ingen mindre än Carl Heath!

Carl är Särskild utredare för att värna det demokratiska samtalet samt Utbildningsdirektör vid RISE. På Digisamdagen kommer han prata om hur digitala miljöer påverkar människors deltagande och delaktighet i det demokratiska samtalet, med särskild fokus på rollen som ett digitalt kulturarv kan ha.

Digisamdagen arrangeras den 11 december på Historiska museet i Stockholm och är i första hand för dig som jobbar på någon av Digisams 22 medverkande organisationer. Anmäl dig genom att mejla digisam@raa.se, först till kvarn gäller!

Här kan du läsa mer om Digisamdagen.

Tadaa… låt oss presentera Digisamsdagens ena huvudtalare!

Foto: Peter Sundberg

Vi är väldigt glada att kunna berätta att Gustaf Josefsson Tadaa är en av huvudtalarna på Digisamdagen den 11 december!

Gustaf är en av Sveriges mest anlitade föreläsare på ämnen som trender, teknologi, digital transformation och den effekt som digitaliseringen har på oss människor. På Digisamdagen kommer Gustaf prata extra mycket om varför det är så viktigt att kulturarvet blir digitalt.

Digisamdagen är för dig som jobbar på någon av Digisams medverkande organisationer. I mån av plats kommer vi även erbjuda dig som inte är en del av Digisams 22 medverkande institutioner – men som jobbar på ett bibliotek, arkiv eller musuem – att delta.

Digisamdagen arrangeras på Historiska museet och är en heldag med föreläsningar och workshops. Eventet är kostnadsfritt och du anmäler dig genom att mejla digisam@raa.se. Uppge om du har några allergier eller andra önskemål gällande mat och fika.

Mer information om Digisamdagen.

Nätverksträff om öppna data

Vad innebär öppna data? Och vad är unikt för oss inom kulturarvsområdet? Det och mycket mer kommer vi diskutera i nätverket Öppet kulturarv.

Tidigare i höstas arrangerade Riksarkivet och Digisam en workshop om öppna data och vilka förutsättningar som gäller inom kulturarvsområdet. Från flera håll lyftes ett intresse av att även fortsättningsvis ses och diskutera frågan.

Den 28 november träffas vi återigen på Riksarkivet. Denna gång gästas vi av företaget TrackUback som kommer berätta om sina idéer och hur de konkret jobbar med kulturarvsdata. Därefter vidtar en gruppdiskussion om vad resultatet kan bli om kulturarvsdata är öppen.

  • När: 28 november 14:00-16:00
  • Var: Riksarkivet (Marieberg)

Om intresset finns kommer vi fortsätta med dessa nätverksträffar. Tanken är att varje gång inleda med ett kortare anförande, för att ur detta gå vidare till en gemensam diskussion. Vill du delta i nätverket – antingen på nätverksträffen den 28 november eller eventuellt kommande träffar – mejla digisam@raa.se.

Sista dag att anmäla sig till kommande nätverksträff är den 21 november. Vi har begränsat med platser, först till kvarn gäller!