Artificiell intelligens kan göra kulturarvet mer personligt

Göran Lindsjö, rådgivare och föreläsare, ser hur kulturarvet blir mer personligt genom artificiell intelligens. Foto: Mikael Weikvist (CC BY)

För bara 3-4 år sedan slutade talsvarstjänster att missförstå oss, i samma veva blev det även smidigare att åka utomlands – kreditkorten spärrades inte per automatik enbart för att du bytte kontinent. Något hände, men vad var det? Och hur kommer det där som gjorde våra liv så mycket enklare att påverka oss i framtiden? Digisam passade på att ta ett snack med Göran Lindsjö – rådgivare och föreläsare i artificiell intelligens – om vad som faktiskt hände och vad det kan innebära för framtiden, och kulturen.

Artificiell intelligens, eller kort och gott AI, är inget nytt. Redan under 50-talet användes tekniken, men det är först för ett par år sedan som den smarta maskinen verkligen kom att underlätta våra liv. Göran Lindsjö menar att AI får betydelse och blir riktigt effektiv när mängden data, som maskinerna kan lära sig av, är tillräckligt stor.

– AI funkar ungefär som en människa, när ett barn ska lära sig något så sker det genom att barnet känner igen. Efter att ett barn sett jordgubbssaften som är röd, en röd tröja, en röd mun, huset som blir rött när mamma och pappa målar, så förstår barnet att rött är en färg och inte en sak. På samma sätt fungerar AI, enda skillnaden är att vi människor behöver färre exempel för att lära oss. Och det var först för några år sedan som maskinerna hade tillräcklig data, det vill säga exempel, som gjorde att de oftast prickar rätt. Maskinerna hittar helt enkelt mönster och relevans. Precis som vi människor.

Men vad kan då AI betyda för oss människor?

– Det största värdet är att vi får vara just människor, vi blir unika individer! Istället för att vara en kategori, vilket den klassiska digitaliseringen ofta gör oss till, så ser AI till mängder av aspekter vilket innebär att du får erbjudande och blir behandlad utifrån den du faktiskt är. Du slutar vara en stockholmare eller en amerikan, utan blir snarare Göran med sina egna intressen och behov.

Det låter ju fantastiskt – vad ser du att AI kan innebära för kulturområdet?

– För medborgaren kommer kulturen kunna bli relevant för just mig, den unika användaren. Jag tycker själv om att gå på museum, men jag är lekman och inte expert. Det klassiska museet säger till mig vad de tycker jag ska veta om ett verk – men med AI så kan man vända på det hela och istället kan jag, Göran, med mina egna intressen få den information som just jag tycker är spännande och berikande. Ett utmärkt exempel på det här är IBMs arbete tillsammans med Pinakoteket i São Paulo där besökarna kan ställa personliga frågor till konstverken, vilket gör att konsten och föremålen får fler dimensioner och kommer närmare oss medborgare. Kulturen och konsten skapar personlig relevans.

Spännande, men har du då något tips hur vi inom kulturvärlden borde jobba med AI?

– AI kräver mycket data och genom att myndigheter och kulturinstitutioner samarbetar så kan ni uppnå den kritiska massa som behövs. Dessutom så ger olika typer av data beskrivningar ur olika vinklar, vilket gör att nya unika lösningar kan skapas. Dessutom så tror jag att ni alla sitter på olika kompetenser, där har ni en stor fördel genom att jobba ihop. Dra nytta av varandra helt enkelt.

Finns det några utmaningar som vi bör vara uppmärksamma på?

– Det kan gå fort där ute vilket innebär en fara i att någon annan gör det ni egentligen vill göra. Det kan finnas en risk att om någon annan gör delar av det ni gör bättre så kanske ni hamnar efter och anslagen påverkas. Så det gäller att vara på tårna.

Slutligen – om du sätter dig i tidsmaskinen och färdas 20 år framåt i tiden, vad ser du då?

– Oj, troligen det man inte förväntar sig. Samtidigt ska vi inte tro att allt kommer bli helt annorlunda. Vi är ju människor och människor är inte alltid så förändringsbenägna. Sedan tror jag en utmaning kan vara förståelsen mellan generationerna. Dagens barn som är 8 år kan ses som den första AI-generationen, de ser lösningar som skapats genom AI som självklara. Den här generationen kan få svårt när de väl kommer i kontakt med gamla program, exempelvis de tidsrapporteringsverktyg som idag används och som vi kanske inte satsar på att använda AI för att förbättra. Dessutom kan man ju undra vad den generationen kommer tycka om sina föräldrar, de som idag är runt 30-40 år och som många gånger inte har riktigt tålamod med den äldre generationen som ibland föredrar det analoga. Kanske blir det omvänt – våra barn som himlar med ögonen när vi envisas med gamla lösningar.

Tjuvstarta med en semla på fredag? Dags för februaris Digisamfika!

Picnic in the bush in Mount Isa Queensland 1932,
Fotograf: okänd (no known copyright restrictions)

Nu är det dags att återigen dela erfarenheter och tankar för oss som gillar kulturarv och digitalisering – fredag den 22 februari är det dags för årets andra Digisamfika!

Vi ses på Espresso House i Konserthuset vid Hötorget, Stockholm, kl. 08:00-09:30!

 

Artificiell intelligens lockar Digisamare

Artificiell intelligens, eller kort och gott AI, intresserar kulturarvsområdet. Nästan ett sjuttiotal Digisamare samlades i slutet av januari under seminariet ”Digitaliserat kulturarv tillsammans”, för att lära sig mer och finna beröringspunkter kring hur den smarta maskinen kan skapa framtidens kulturupplevelser.

AI har under de senaste åren blivit ämnet som alla vill lära sig mer om. Och kulturarvsområdet är inte ett undantag. Karin Hovlin, från konsultbolaget Governo, var moderator under seminariet. Karin slogs av det stora engagemanget och intresset bland Digisams deltagare:
– Det var tydligt att man ville lära sig mer, men även dela med sig av sina egna erfarenheter. Engagemanget och energinivån var hög och alla diskuterade ända fram till den sista skälvande minuten. Det visar på vilket potential ni har för samarbete och samverkan.

Seminariets moderator och föreläsare: Karin Hovlin och Göran Lindsjö från konsultbolaget Governo. Foto: Mikael Weikvist (CC BY)

Artificiell intelligens gör människor till individer
Göran Lindsjö, rådgivare och föreläsare i AI, delade med sig av sina tankar. Göran menar att tekniken som AI bygger på – vilket innebär igenkänning – betyder att vi människor går från att beskrivas som en kategori till att bli individer.
– Den skillnad AI innebär är att maskinen lär sig se mönster och beteende – vilket är precis vad vi människor gör. Därmed blir upplevelsen som AI bidrar med personlig.
Göran menar vidare att AI skapar nya förutsättningar för ostrukturerad data; AI gillar den data som vi i mångt och mycket brottas med, vilket innebär stora möjligheter i framtiden.

Ann Follin, överintendent på Statens museer för världskultur, tycker Göran lyfte frågan kring AI på ett inspirerande sätt:
– Göran förklarar på ett väldigt pedagogiskt sätt vad AI innebär och visar hur vi redan idag använder oss av det i vår vardag. Göran avdramatiserade AI, utan att tumma på de utmaningar som det även kan innebära.
Ann ser stora möjligheter för AI inom hela samhället:
– Det är fascinerande hur AI kan hantera enorma mängder data – jag ser med tillförsikt fram mot hur bland annat forskningen kommer ta nya steg i framtiden. 

Vi vet inte vad vi inte vet
Under eftermiddagen diskuterades även de hinder och knäckfrågor branschen står inför. Att veta att vi gör rätt saker, eller vad vi inte ska göra, menar många är den största utmaningen.
– Jag ser en frustration hos vissa: hur kommer vi igång och vad är det vi ska göra, eller snarare, vad ska vi inte göra, var något Karin Hovlin upplevde. Hon ser en stor fördel med de olika infallsvinklar Digisams 22 medverkande organisationer kan bidra med.
– Låna av varandra och bygg vidare på det kollegorna testat. Ni kan komma långt genom att prata med varandra och dela era erfarenheter.

Viktigt att frågan blir nummer ett
Viljan att verkligen ta nästa steg är stor.
– Jag hoppas vi nu kommer igång på allvar. Jag tror mycket på Digisam, sedan upplever jag det som ytterst viktigt att vi verkligen får med högsta ledningen, var tankar som Caroline Gustafsson, Stiftelsen föremålsvård i Kiruna, lyfte.
Att AI prioriteras av beslutsfattare återkom även Göran Lindsjö till. Göran nämnde bland annat att Kanada och Finland blivit två länder som ligger i framkant kring just AI, där framgångsfaktorn är att toppolitikerna, den högsta ledningen, prioriterat frågan.
– Utan högsta ledningen är det tufft, om inte nästan omöjligt, att bli framgångsrik.

Ytterligare mötesplatser och mer om AI
Den 11:e december anordnar sekretariatet ett heldagsseminarium – denna gång kommer vi bjuda in såväl generaldirektörer som alla andra Digisamare som är intresserade av kultur och digitalisering. Vad exakt som kommer att diskuteras är inte spikat, men att det kommer bli intressanta samtal törs vi lova. Notera datumet redan nu!

Och för dig som är nyfiken på Ann Follins och Göran Lindsjös tankar kring AI – håll koll på bloggen, nya poster om just detta är på ingång.

Så var årets första Digisamfika

Vid årets första Digisamfika samlades hela tretton deltagare – såväl tidigare eldsjälar som nyfikna nykomlingar – för att prata kultur och digitalisering.

Bodil Gyllensvärd, arkivchef på stiftelsen Armé-, marin- och flygfilm, deltog för första gången och passade på att bolla tankar och snappa upp tips kring hur de rent praktiskt ska kunna jobba mer med aggregering och länkad data. ”Jag uppskattar det informella. Att få möjlighet att ta del av andras erfarenheter och även kunna få svar på konkreta frågor är vad jag tar med mig av den här träffen.”

Ytterligare en ny bekant var Karin Martinsson, utredare på Svenska biblioteksföreningen, som uppskattade möjligheterna att knyta nya kontakter. ”Bland annat hade jag ett långt samtal om vad digitaliseringen kan innebära för slutanvändaren, det vill säga medborgaren, som vi mångt och mycket finns till för.”

Digisamfikat är till för alla som tycker kultur och digitalisering känns spännande. Vi träffas sista fredagen varje månad där vi pratar och utbyter erfarenheter. Nästa fika är den 22 februari – inte missa!

Årets första Digisamfika 25 januari!

Musée McCord Museum Gymnastic group, Montreal, QC, 1891             No known copyright restrictions

Fredag 25 januari är det Digisamfika! Vi ser fram emot att träffa er alla på årets första fika. Äntligen är sekretariatet fullt bemannat! Samordnare Moa är tillbaka från föräldraledigheten och kommunikatör Mikael börjar hos oss på måndag 21 januari. Till fikat kommer även Hui från Kina som skriver en masteruppsats om digitalt kulturarv i samarbete med oss. Vi ses på Espresso House i Konserthuset vid Hötorget, Stockholm, kl. 08:00-09:30! 😀

 

Konkurrensverket tar ställning mot upphandlingsskyldighet mellan statliga myndigheter

Kungliga bibliotekets samverkan med Riksarkivet kring digitalisering av bland annat nyhetstidningar har en längre tid bromsats av ett fall där frågan väckts gällande om arbetet borde ha upphandlats eller inte. Digitaliseringen har skett på Riksarkivets Mediakonverteringscentrum på uppdrag av Kungliga biblioteket, och myndigheterna själva har varit av uppfattningen att detta faller inom ramarna för samverkan inom staten.

Nu har Konkurrensverket gjort ett ställningstagande i frågan. Konkurrensverket konstaterar bland annat att EU inte kan bestämma hur en medlemsstat väljer att organisera sig. I Sverige har man valt att organisera sig på så sätt att de statliga myndigheterna är en del av staten, de är alltså en och samma juridiska person. En juridisk person kan inte ingå kontrakt med sig själv, och därför finns heller inget krav på offentlig upphandling:

”Att en statlig myndighet nyttjar resurser från en annan statlig myndighet som ingår i samma rättssubjekt, exempelvis genom att ta emot tjänster efter överenskommelse, innebär därmed inte att myndigheterna ingår ett upphandlingspliktigt kontrakt. Under sådana omständigheter föreligger inte någon upphandlingsskyldighet.” 

Läs hela ställningstagandet här: http://www.konkurrensverket.se/globalassets/upphandling/stallningstagande/18-0514_stallningstagande_2018-1.pdf

Frågan förutsätter även fortsättningsvis överväganden från myndigheternas sida men pekar i riktning mot att Kungliga biblioteket och Riksarkivet kan fortsätta sin samverkan kring digitalisering.

Från Digisams perspektiv är ställningstagandet naturligtvis väldigt välkommet. Konkurrensverkets bedömning av vilka förutsättningar som gäller för samverkan myndigheter emellan bidrar till att göra det enklare att samlas kring gemensamma lösningar för ett digitaliserat och användbart kulturarv.

God jul önskar Digisam!

‘Digitaliserat kulturarv tillsammans’ – seminarium 29 januari 2019

Sekretariatet bjuder in till en eftermiddag kring vårt gemensamma uppdrag – ett digitaliserat, tillgängligt och användbart kulturarv för alla. Seminariet riktar sig i första hand till medarbetare och chefer vid Digisams 22 medverkande institutioner.

Vi kommer bl.a. lyssna på en föreläsning om AI och föra gruppdiskussioner om olika områden som på olika sätt kopplar till Digisams vägledande principer för arbetet med digitalt kulturarv:

  • Massdigitalisering av kulturarvsmaterial – bör vi verkligen syssla med det och hur förhåller vi oss i så fall till uppgiften i en värld präglad av snabb teknikutveckling?
  • Hur ser den framtida användningen av det digitaliserade kulturarvet ut och vilka anspråk ställer den på produktion och bevarande?
  • I kulturarvspropositionen lyfts tillämpning av Digisams principer och internationella standarder fram som viktiga områden att verka för. Hur samlar vi oss kring dessa uppgifter och vilket fokus och prioriteringar bör arbetet ha?

Vi kommer också dyka ner i aktuella utmaningar och diskutera knäckfrågor hos de medverkande institutionerna just nu.

Detaljerat program kommer efter nyår.

Vi bjuder på eftermiddagsfika. Vänligen ange särskilda önskemål avseende allergier och dylikt i anmälan.

Varmt välkomna önskar vi på sekretariatet!

Tidpunkt: 29 januari, kl. 13:00-17:00
Plats: Openlab, Valhallavägen 79, Stockholm
Anmälan: digisam@raa.se
Antalet deltagare är begränsat så anmäl dig redan idag!

GDPR: Så behandlar vi personuppgifter

Rapport från Digital Cultural Heritage Experts-gruppens senaste möte

6-7 november hölls det fjärde mötet för EU-kommissionens Digital Cultural Heritage Experts-grupp (DCHE), som bland annat ansvarar för Europeana. EUs medlemsstater är företrädda och Sveriges delegater var Eva Stengård från Kulturdepartementet och Henrik Summanen från Digisam.

Under mötet rapporterade kommissionens delegater kring sammanställningen av den progress report som försöker stämma av läget för digitalisering inom kulturarvet hos de medverkande. Mycket nyttig information kom från detta, bland annat att flera länder nu rapporterar att de har kompetenscenter av Digisams modell för att stödja digitalisering, att rättighetsfrågan fortfarande ställer till ganska stora problem och att det blir fler samarbeten med privata företag och civilsamhället. Det var också roligt att höra att Sverige var näst bäst i Europa på att leverera högkvalitativt innehåll till Europeana.

Mötet fokuserade sedan på Europeana, som tar nya tag under ledning av Harry Verwayen. Det kommer att skrivas en oberoende utvärdering av Europeana, och sedan kommer en strategi fram till 2025 att skrivas. Det är också viktigt att de olika rollerna och ansvaren mellan EU, medlemsstaterna, expertgrupperna och aggregatorerna tydliggörs, menar Harry.

Andra dagen ägnades huvudsakligen åt hur kulturarvsinstitutionerna ska hantera 3d-information. Etienne Tellier från ICONEM i Frankrike redogjorde för deras projekt att rädda och visualisera kulturarv. Han menar bland annat att kulturarvet förstörs i samband med urbaniseringen genom plundring och krig. Massturism är också det ett ökande problem. Under hans presentation visades hur man med 3d-teknik och drönare lyckades dokumentera områden som var under IS-kontroll i Syrien, med syftet att bevara dessa för eftervärlden om de skulle förstöras. Behovet av tydliga standarder och riktlinjer inom 3D är stort inom hela Europa, och även Digisam jobbar med denna fråga.

DCHE-möten hålls en gång i halvåret, på plats i Luxemburg.

Användarmöte för museisystemet Sofie

Sofie – ett system för att hantera information på museer, skapat och driftat av Västerbottens museum, hade användarmöte på Norrköpings stadsmuseum i slutet av oktober. I version 8, som liksom föregångaren är ett webbaserat system, har flera tillägg gjorts.

Mycket av vidareutvecklingen handlar om att förbättra effektiviteten för de som är administratörer i systemet. Det ska vara enkelt att ta fram listor över föremål, att jobba med flera objekts beskrivningar samtidigt och att ladda upp filer. Just nu handlar utvecklingen bland annat om sökning i flera fält samtidigt, egna sökformulär och sortering och listningar på den publika sidan.

Sofie är inte ett system som hanterar digitala objekt, så en originalfil av ett digitaliserat objekt – ofta uppemot 100 mb stor – måste förvaras på annan plats, till exempel en server som museet administrerar. Det blir då viktigt att det finns tydliga kopplingar mellan museets föremål, den högupplösta originalfilen, representationen på internet (hos Sofie) och persistent identifierare (K-samsök). En del diskussioner kring detta avhandlades också på mötet.

Under andra dagen föreläste Henrik Summanen från Digisam kring vad digitalisering och digital transformation är. Det var en hel del frågor från publiken, och så som det ofta är handlar det i hög grad om juridiska frågor på Internet. Tidigare var det många frågor kring upphovsrätter och CC-licenser, och idag är det många frågor kring GDPR och konsekvenserna för museer och de samlingar man har digitaliserat.

Systemet Sofie har i version 8 113 kunder och det var 32 deltagare på seminariet.