Ta del av kulturarvet hemma från soffan

Bild: Mikael Weikvist (CC BY)

Nu i tider av Corona – när många är sjuka eller satta i karantän, när tristessen ökar och nya intryck sinar – kan kulturarvet vara ännu viktigare än tidigare. Digisams kommunikatör har samlat några tips på hur du kan ta del av vår historia och för en stund få möjlighet att tänka på något annat. Alla tips är helt fria från handsprit och toalettpapper, men däremot inte från tvål och vatten.

Digital vandring i överklassens salonger

Är du sugen på att se hur överklassen bodde i början av 1900-talet? Då kan Hallwylska museet vara något för dig. På deras hemsida kan du upptäcka museet genom 3d och få historien förklarad genom deras röstguider. Har du sjuka barn hemma? Ja då kan ni tillsammans ta er igenom husets salonger och få allt förklarat genom deras röstguide för barn.

Konstrunda genom Ipaden

Många av oss har under det senaste året vallfärdat till Nationalmuseums lokaler på Blasieholmen. Känner du sug efter deras konst så finns en uppsjö av deras verk tillgängliga digitalt. Bilderna är högupplösta och genom att de använder så kallad IIIF kan du zooma in och komma riktigt nära konstverken. Dessutom är många verk samlade tematiskt med intressanta beskrivningar på deras hemsida. Kanske läge att dagligen ta del av ett nytt tema?

Planera sommarens utflykter

Har du ett fritidsställe eller bor du på landet och är nyfiken på vilket liv man tidigare levde på just den platsen? Då är Riksantikvarieämbetets Fornsök och Riksarkivets Tora två utmärkta digitala tjänster där du kan ta del av fornlämningar och historiska kartor. Kanske är du uppvuxen mitt i en medeltida by? Tjänsterna är även perfekt för dig som vill planera vad du ska besöka och upptäcka när du är frisk eller när Corona lagt sig.

Handtvätt och sportevenemang

Och så var det just det där med handtvätt och tvål. Att vi ska tvätta händerna noga har förhoppningsvis inte gått någon förbi. Vill du för en kort stund förknippa tvål med något annat än Corona – kanske snarare med lite flärd – så tycker jag att du ska kika in den här reklamfilmen från 1951 som finns på filmarkivet.se.

En följd av Corona är även att nästan vartenda sportevenemang är inställt. Är du sportintresserad kanske filmarkivet.se kan ge lite tröst. Där kan du förutom att se äldre reklamfilmer även ta del av flera historiska sporthändelser, kanske med en liten annan touch än du är van vid. Som skidåkare fastnade jag själv för det här klippet om Vasaloppet från 1968. Filmarkivet.se är ett samarbete mellan Kungliga biblioteket och Svenska filminstitutet och visar bland annat kort-, dokumentär-, journal- och reklamfilm från det senaste århundradet.

Läs dagstidningar utan Corona i rubriken

Nyhetsrapporteringen handlar ju – av självklara skäl – nästan uteslutande om Corona. Känner du att du vill läsa en tidning och slippa Corona – men med risk att ta del av andra olyckor – så är Kungliga biblioteket tidningsarkiv ett utmärkt ställe att besöka. Av upphovsrättsliga skäl är dock alla tidningar som du kan ta del av från din dator äldre än 115 år.

Ta del av museerna från soffan

Slutligen så är DigitaltMuseum en riktig skattkista. Här kan du ta del av verk och föremål från nästan 300 museer i såväl Sverige som Norge.

Sist men inte minst – ta hand om dig

Vi på Digisams sekretariat är glada att delar av vårt kulturarv är digitalt. Kulturarv kan aldrig bota Corona eller andra fysiska sjukdomar, men det kan ge tröst och även minska tristessen. Till dig som är sjuk hoppas vi verkligen att du snart är frisk!

Text: Mikael Weikvist

Frukostseminarium om KB-labb

Den 11 mars arrangerar Digisam och Kungliga biblioteket ett gemensamt frukostseminarium om KB-labb.

Under seminariet kommer labbets verksamhetsledare Love Börjeson berätta om verksamheten, vilken forskning som bedrivs och vad man bör tänka på när man startar upp den här typen av verksamhet.

  • 11 mars 8:30-10:00 (frukost serveras från 8:00)
  • Kungliga bibliotekets lokaler i Garnisonen (Karlavägen 96)
  • Anmäl: mejla digisam@raa.se

Sista dag att anmäla sig är den 4 mars. Seminariet är kostnadsfritt och Digisam bjuder på frukost.

Här hittar du mer information.

Digisam har blivit med Youtube kanal

Visste du att Digisam har en Youtube kanal? I nuläget har vi inte alltför många filmer – men förhoppningen är att vi ska fylla på med innehåll som är relevant och intressant för er.

Just nu kan du bland annat se den här filmen från det panelsamtal som hölls under Digisamdagen. Medverkar gör Ann Follin, Karin Åström Iko och Lars Ilshammar, moderator Karin Nilsson.

För dig som är nyfiken på vad som mer hände på Digisamdagen.

Digisams Youtube kanal.

Decenniets första Digisamfika

Två okända kvinnor ”sörplar” kaffe från kaffefatet (1919)
Upphovsman: Erhard Nilsson och Emil Nilsson (CC BY)

Nytt år, nytt decennium och ny Digisamfika. Fredag den 31 januari mellan 8:00-9:00 träffas vi på Espresso House Hötorget (Konserthuset) för att prata digitalisering, kulturarv och ännu mer digitalisering.

Digisamfikat är öppet för alla och ett perfekt tillfälle för dig som vill träffa oss på Digisams sekretariat eller någon medarbetare på någon av Digisams 22 medverkande organisationer.

Välkomna!

Ansökan till Kulturarvsinkubatorn 2020 har öppnat

Riksantikvarieämbetes Kulturarvsinkubator är ett program som vänder sig till dig som är företagare, entreprenör eller en organisation och som har en idé eller innovation kring hur kulturarvet kan användas på ett nytt sätt.

Genom programmet får du bland annat möjlighet att delta i ett antal workshops, föreläsningar och seminarier där du får träffa experter inom olika områden. Du får tillgång till Riksantikvarieämbetets lokaler i Visby vilket innebär kontorsplats och tillgång till mötesrum samt tillgång till deras utställningsverksstad, där du med hjälp av Riksantikvarieämbetets tekniker kan få hjälp att bygga en prototyp av din idé.

Programmet pågår under våren och har sin uppstart i slutet av mars. Antagningen sker löpande.

Mer information om Kulturarvsinkubatorns program.

Ansökan till Kulturarvsinkubatorn.

Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna strävar efter hållbarhet

Carolina Gustafsson och Petra Sternlund framför Stiftelsen Föremålsvård i Kirunas lokaler.
Foto: Sofie Norman (CC BY)

Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna är stiftelsen som verkar för ett hållbart kulturarv och ett hållbart arbetsliv. Det är arbetsplatsen för de som har det svårt att göra sig gällande på den öppna arbetsmarknaden, samtidigt är det platsen där kulturarv får en uppfräschning och möjlighet att utmärka sig i en ny digital form.

I samband med Digisamdagen passade Digisams kommunikatör på att stämma träff med de två avdelningscheferna för stiftelsens avdelning Digital bild – Carolina Gustafsson och Petra Sternlund – för att höra mer om hur de jobbar och verksamhetens kopplingar till Digisam.

Digitalisera kulturarvet

Stiftelsen startade 1987 som ett arbetsmarknadspolitiskt uppdrag. Från början bestod det av två delar – papperskonservering och metallkonservering – för att efter ett tvåårigt Semamsprojekt 1999 kompletteras med en tredje del: fotodigitalisering. Idag jobbar ungefär hälften av de 35 anställda med att skapa digitala versioner av framför allt fotografiskt material.

Stiftelsen finansieras av årliga anslag från Kulturdepartementet samt med lönebidrag för de anställda på avdelningen Digital bild. Stiftelsens tjänster vänder sig till nationella centrala kulturarvsinstitutioner. Digital bild jobbar främst med digitalisering av glasnegativ, diabilder och påsiktsbilder, men har även möjlighet till skanning av original i storformat. Arbetet startar och slutar dock inte där – fördelen med stiftelsen och dess styrka är att de tar sig an helheten: från att rengöra objekt till att skanna för att slutligen paketera om samlingen i ett material som de mår bra i för framtiden.

Digital bild strävar efter hög kvalité, vilket gör att digitaliseringsprojekten får ta längre tid hos dem än på andra ställen. Samtidigt är det styrkan – att de hanterar materialet utifrån de förutsättningar som materialet har.

– Det är ingen snabbhetsskanning vi ägnar oss åt utan det är helt och hållet handpåläggning på allt, där varje objekt är unikt. Och jag tror att den tryggheten är vad institutionerna uppskattar. Vi strävar inte enbart efter att få ut massa filer snabbt, utan vi vill att samlingen ska må bra när den lämnar oss, säger Carolina Gustafsson.

Arbetsmarknadspolitiskt uppdrag

Totalt är det 17 personer som jobbar på Digital bild. Det gemensamma för dem är att de av olika anledningar inte kan ta ett jobb på den öppna arbetsmarknaden, men genom stiftelsen får de möjlighet till ett arbete som dessutom gör kulturarvet mer tillgängligt, något som Carolina Gustafsson lyfter fram som något oerhört positivt:

– Jag tycker det är något väldigt fint att människor som annars skulle vara arbetslösa nu kan jobba och bidra med att göra vårt kulturarv och vår historia mer tillgängligt för samhället.

Hållbarhet är det centrala i arbetet. Med det upplägg som de idag har – där bland annat regelbundna pauser är ett måste – klarar nästan samtliga av att jobba heltid. Och då rör det sig bland annat om individer som kan ha svår remautism och som tidigare inte alls kunnat jobba.

– De krav som arbetsmarknaden ställer idag där man ska klara av ett högt tempo, vara anpassningsbara och flexibla, är inget som passar varken våra medarbetare eller arbetsuppgifter, säger Petra Sternlund.

Anlitas av majoriteten av Digisams medverkande

Idag är det totalt 14 av Digisams 22 medverkande som använder sig av stiftelsens tjänster. Stiftelsen vänder sig till nationella centrala kulturarvsinstitutioner, det vill säga institutioner som ligger under Kulturdepartementet, vilket betyder att de inte har möjlighet att ta sig an uppdrag från andra organisationer. Däremot ställer de gärna upp och ger råd till andra institutioner kring hur man bör tänka kring fotodigitalisering.

Vad ska man då tänka på om man vill anlita dem? Carolina Gustafsson och Petra Sternlund menar att det är viktigt att tänka igenom varför en samling ska digitaliseras. Många gånger kanske man inte vet det och vid dessa tillfällen brukar de rekommendera att utgå från Digisams checklista för digitalisering.

Slutligen passade jag på att ställa frågan till dem varför ett digitalt kulturarv är så viktigt? Svaret krävde inte lång betänketid:

– Att alla ska ha möjlighet till information och kunna ta del av kulturarvet. För oss som bor i Kiruna blir det väldigt tydligt hur viktigt ett digitalt kulturarv är. Att kunna komma åt information utan att behöva resa till Stockholm – där de flesta nationella samlingar finns – blir en möjlighet genom det arbete vi, Digisam och alla andra kulturarvsaktörer som jobbar med digitalisering gör, avslutar Carolina Gustafsson.

Stiftelsen föremålsvård i Kirunas hemsida.

Text: Mikael Weikvist

Internationell konferens om flerspråkighet

Den 24-25 oktober arrangerades den internationella konferensen Multilingualism in digital cultural heritage i Helsingfors. En av deltagarna var Henrik Summanen från Digisam.

Henrik, kan du berätta lite om konferensen?

Absolut! Konferensen, som arrangerades av finska Undervisnings- och kulturministeriet tillsammans med Europeana, handlade om vilka datorstöd som finns för att man ska kunna tillgängliggöra information om kulturarv på flera olika språk.

Temat för konferensen var flerspråkighet – vad innebär det egentligen?

Det innebär att man beskriver samma företeelse på flera olika språk. I Sverige har vi till exempel svenska och flera olika minoritetsspråk, med datorstöd för översättning skulle flera användare få tillgång till mer information om kulturarvet.

Det här var ju en internationell konferens – vad gör andra länder inom området?

Det händer en hel del. Exempelvis så har man i Lettland en central tjänst för automatisk översättning av hela den offentliga sektorn. Finland å sin sida har en lång tradition av att använda både finska och svenska i sin förvaltning, och har nu utvecklat stöd för automatisering av översättningarna, där man även gör ett tillägg för engelska.

Vilka är de största utmaningarna inom området?

I olika sammanhang betyder ett begrepp ofta olika saker, och det är svårt att ange för en dator vilket sammanhang den ska jobba inom. När man pratar om historisk data så är även det ett eget sammanhang – svenska skrevs inte likadant på 1600-talet som idag.

Vet du något om vad nästa steg blir?

Det ser ut som att de tekniska lösningarna som behövs är på plats redan. Nästa steg handlar om att förse lösningarna med träningsdata för att öka precisionen i översättningarna, och att implementera som rutin för språkhantering på internet.

Och den andre huvudtalaren är…

… ingen mindre än Carl Heath!

Carl är Särskild utredare för att värna det demokratiska samtalet samt Utbildningsdirektör vid RISE. På Digisamdagen kommer han prata om hur digitala miljöer påverkar människors deltagande och delaktighet i det demokratiska samtalet, med särskild fokus på rollen som ett digitalt kulturarv kan ha.

Digisamdagen arrangeras den 11 december på Historiska museet i Stockholm och är i första hand för dig som jobbar på någon av Digisams 22 medverkande organisationer. Anmäl dig genom att mejla digisam@raa.se, först till kvarn gäller!

Här kan du läsa mer om Digisamdagen.