Artificiell intelligens lockar Digisamare

Artificiell intelligens, eller kort och gott AI, intresserar kulturarvsområdet. Nästan ett sjuttiotal Digisamare samlades i slutet av januari under seminariet ”Digitaliserat kulturarv tillsammans”, för att lära sig mer och finna beröringspunkter kring hur den smarta maskinen kan skapa framtidens kulturupplevelser.

AI har under de senaste åren blivit ämnet som alla vill lära sig mer om. Och kulturarvsområdet är inte ett undantag. Karin Hovlin, från konsultbolaget Governo, var moderator under seminariet. Karin slogs av det stora engagemanget och intresset bland Digisams deltagare:
– Det var tydligt att man ville lära sig mer, men även dela med sig av sina egna erfarenheter. Engagemanget och energinivån var hög och alla diskuterade ända fram till den sista skälvande minuten. Det visar på vilket potential ni har för samarbete och samverkan.

Seminariets moderator och föreläsare: Karin Hovlin och Göran Lindsjö från konsultbolaget Governo. Foto: Mikael Weikvist (CC BY)

Artificiell intelligens gör människor till individer
Göran Lindsjö, rådgivare och föreläsare i AI, delade med sig av sina tankar. Göran menar att tekniken som AI bygger på – vilket innebär igenkänning – betyder att vi människor går från att beskrivas som en kategori till att bli individer.
– Den skillnad AI innebär är att maskinen lär sig se mönster och beteende – vilket är precis vad vi människor gör. Därmed blir upplevelsen som AI bidrar med personlig.
Göran menar vidare att AI skapar nya förutsättningar för ostrukturerad data; AI gillar den data som vi i mångt och mycket brottas med, vilket innebär stora möjligheter i framtiden.

Ann Follin, överintendent på Statens museer för världskultur, tycker Göran lyfte frågan kring AI på ett inspirerande sätt:
– Göran förklarar på ett väldigt pedagogiskt sätt vad AI innebär och visar hur vi redan idag använder oss av det i vår vardag. Göran avdramatiserade AI, utan att tumma på de utmaningar som det även kan innebära.
Ann ser stora möjligheter för AI inom hela samhället:
– Det är fascinerande hur AI kan hantera enorma mängder data – jag ser med tillförsikt fram mot hur bland annat forskningen kommer ta nya steg i framtiden. 

Vi vet inte vad vi inte vet
Under eftermiddagen diskuterades även de hinder och knäckfrågor branschen står inför. Att veta att vi gör rätt saker, eller vad vi inte ska göra, menar många är den största utmaningen.
– Jag ser en frustration hos vissa: hur kommer vi igång och vad är det vi ska göra, eller snarare, vad ska vi inte göra, var något Karin Hovlin upplevde. Hon ser en stor fördel med de olika infallsvinklar Digisams 22 medverkande organisationer kan bidra med.
– Låna av varandra och bygg vidare på det kollegorna testat. Ni kan komma långt genom att prata med varandra och dela era erfarenheter.

Viktigt att frågan blir nummer ett
Viljan att verkligen ta nästa steg är stor.
– Jag hoppas vi nu kommer igång på allvar. Jag tror mycket på Digisam, sedan upplever jag det som ytterst viktigt att vi verkligen får med högsta ledningen, var tankar som Caroline Gustafsson, Stiftelsen föremålsvård i Kiruna, lyfte.
Att AI prioriteras av beslutsfattare återkom även Göran Lindsjö till. Göran nämnde bland annat att Kanada och Finland blivit två länder som ligger i framkant kring just AI, där framgångsfaktorn är att toppolitikerna, den högsta ledningen, prioriterat frågan.
– Utan högsta ledningen är det tufft, om inte nästan omöjligt, att bli framgångsrik.

Ytterligare mötesplatser och mer om AI
Den 11:e december anordnar sekretariatet ett heldagsseminarium – denna gång kommer vi bjuda in såväl generaldirektörer som alla andra Digisamare som är intresserade av kultur och digitalisering. Vad exakt som kommer att diskuteras är inte spikat, men att det kommer bli intressanta samtal törs vi lova. Notera datumet redan nu!

Och för dig som är nyfiken på Ann Follins och Göran Lindsjös tankar kring AI – håll koll på bloggen, nya poster om just detta är på ingång.