Vad händer i Digisam-samverkan?

 

thisisdigisam

Från vänster: Henrik Löwenhamn, Henrik Summanen, Moa Ranung, Antonio Molin, Lars Lundqvist. Foto: Henrik Löwenhamn, CC-BY

Så var hösten igång och som alltid vid denna tid på året är det full rulle med allt! Vi passar på att ge dig en kortare lägesrapport om hur det ligger till i Digisamsamverkan, framförallt vad gäller bemanning och lite om var vi lagt krutet efter sommaren.

Vilka är vi?

Digisam är den samverkan kring digitalisering av kulturarvet som de medverkande myndigheterna och institutionerna bedriver. Arbetet leds av Digisams styrgrupp och beredningsgrupp tillsammans med sekretariatet, och i dessa tre grupperingar ser bemanningen lite annorlunda ut än tidigare:

• Digisams styrgrupp består idag av Lars Amréus (Riksantikvarieämbetet), Karin Åström Iko (Riksarkivet), Lars Ilshammar (Kungliga biblioteket) och Ann Follin (Centralmuseernas samarbetsråd och Statens museer för världskultur).
• Digisams beredningsgrupp består av Fredrik Lundström (Riksantikvarieämbetet), Peter Krantz (Kungliga biblioteket), Jan Östergren (Riksarkivet) samt Karin Nilsson och David Jansson (Centralmuseerna).
• Digisams sekretariat bemannas idag av Moa Ranung, Henrik Summanen och Antonio Molin, samt Lars Lundqvist som tillförordnad enhetschef fram till årsskiftet. På sekretariatet har vi också visst kommunikationsstöd från Riksantikvarieämbetets kommunikationsenhet genom Henrik Löwenhamn. Catharina Ekdahl, sekretariatets jurist, är tjänstledig i knappt två år framåt och vi för just nu dialog internt kring hur ett fortsatt juridiskt stöd inom Digisam-samverkan kan säkras.

10166485683_c14f8515a8_z

Foto: Autumn Calgary Alberta, Bernard Spragg, CC0

Vad händer nu och i höst?

Först och främst sker, liksom tidigare, en intensiv dialog kring vad Digisam är och bör vara framöver. Nästa års verksamhetsplanering är påbörjad och vi arbetar fortsatt enligt vår fastslagna vision om ett kulturarv som är digitaliserat, tillgängligt och användbart för alla. Särskilda aktiviteter som just nu pågår är dessa:

• Digisams textavtalsarbete fortsätter enligt plan och en uppdatering av bildavtalet kommer att ske längre fram. Dessutom har Digisams styrgrupp fastslagit en rekommendation som handlar om Europeanas rättighetsmärkningar, och en uppdatering av Digisams vägledning kring upphovsrätt och angränsande lagstiftning har genomförts. Vi kommer att sprida information om dessa så fort de är publicerade.
• Pilotprojektet om aggregering och länkad data, som handlar om att sondera möjligheterna kring att åstadkomma interoperabilitet mellan informationsmängder som finns hos olika kulturarvsorganisationer, vare sig de tillhör arkiv-, biblioteks- eller museiområdet, har kommit halvvägs. En slutrapport kommer att vara klar innan årsskiftet.
• Digisam arrangerar ett toppledarforum kring digital transformation i oktober. Till detta har de högsta cheferna vid Digisams medverkande myndigheter och institutioner bjudits in, för att föra gemensamma diskussioner i frågan och involvera ledarna i att utveckla det ledarskap som behövs för att inom kulturarvsområdet svara upp mot regeringens mål om att Sverige ska bli ledande när det gäller att ta tillvara de möjligheter den digitala tekniken ger.
• Vi arbetar vidare med de förslag som finns i Digisams tidigare rapport kring lagring och långsiktig användbarhet, och utreder bland annat juridiska aspekter kopplat till dessa.
• Vetenskapsrådet, Riksbankens jubileumsfond och Kungliga Vitterhetsakademien välkomnar just nu forskare och företrädare för kulturarvsinstitutioner att delta under ett idéseminarium i oktober för att få underlag för utformning av eventuella utlysningar eller andra gemensamma satsningar under kommande år. Bakgrunden är satsningen på en förstärkning av datadriven forskning från regeringens sida. Digisam för kontinuerlig dialog med Vetenskapsrådet kring satsningen.

Vi ser fram emot att fortsätta samverkan brett över organisationsgränserna. Och om du vill träffa sekretariatet redan denna vecka för att diskutera frågorna ytterligare, är du mer än välkommen på fredagens #digisamfika!

Moa Ranung

 

Små men betydelsefulla tillägg i upphovsrättslagen

Small things, Big things

CC-BY Sherman Geronimo-Tan

Halvårsskiftet brukar innebära en del förändringar i lagstiftningen. Det gäller i år även upphovsrättslagen. För några små tillägg och förändringar i den lagen har nämligen riksdagen klubbat igenom under våren. Vissa på kulturarvsområdet kommer att ha god nytta av dem.

Sedan tidigare får statliga och kommunala arkiv och olika typer av bibliotek som drivs av det allmänna kopiera sitt upphovsrättsligt skyddade material för bevarande, kompletterings- eller forskningsändamål. Kopieringen får ske oavsett om det skyddade materialet har offentliggjorts tidigare eller inte. Den här kopieringsmöjligheten gäller både i digital och analog form, men omfattar däremot inte datorprogram. Inskränkningen innehåller även rätt att på vissa sätt få sprida de framställda exemplaren.

Tillägget från den 1 juli riktar sig till alla övriga arkiv och bibliotek. Det innebär att även dessa från det datumet får framställa kopior av sitt skyddade material, men bara om det sker i bevarandesyfte. Någon rätt att sprida kopiorna får de däremot inte. Den här utvidgningen av kretsen arkiv och bibliotek gäller även för vilka som efter halvårsskiftet kan få ingå avtalslicensbaserade avtal, dvs. när det handlar om massanvändning av upphovsrättsligt skyddade verk och bilder. Ett exempel på ett sådant avtal är Digisams rekommenderade bildavtal.

Ytterligare en ändring i upphovsrättslagen gäller de bibliotek och organisationer som arbetar för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. För den här typen av institutioner och organisationer finns möjlighet att få framställa, sprida och överföra exemplar av offentliggjorda litterära, musikaliska och bildkonstverk, så länge det sker på sätt som behövs för att funktionsnedsatta personer ska kunna ta del av verken och det inte sker genom ljudupptagningar. Berörda upphovspersoner och rättighetshavare har dock rätt till ersättning. Den här paragrafen är inte ny i sig, men tidigare gällde den bara de bibliotek och organisationer som regeringen beslutat om.

/Catharina Ekdahl

 

Koppla ihop kulturarvet

 

3939591508_49c58b6522_o

Foto: Chains and life. Henrique Pinto. CC0.

Hur kan man åstadkomma interoperabilitet mellan informationsmängder som finns hos olika kulturarvsorganisationer, vare sig de tillhör arkiv-, bibliotek- eller museisektorn? Vilka är de gemensamma nämnarna? Och går det att länka ihop informationen så att en slutanvändare, som söker efter en viss slags information, enklare kan komma åt den och hitta relevant information på samma tema över domängränserna? Det är exempel på frågor som ställs i Digisams pilotprojekt om aggregering och länkad data, som nu är i full gång. Pilotprojektet beslutades av Digisams styrgrupp redan innan årsskiftet, då Digisam bytte organisationstillhörighet från Riksarkivet till Riksantikvarieämbetet, och vi ser fram emot resultaten. Marie Gustafsson Friberger, PhD i datavetenskap, håller som konsult i projektet.

I veckan hade vi en första workshop med representanter från ABMK-sektorn för att kartlägga modeller och vokabulär som finns idag, och vad dessa faktiskt beskriver. Som förväntat finns det en bred flora modeller. Vi diskuterade också möjligheten att använda modellen CIDOC CRM RDF som gemensam ontologi för kulturarvsinformation, eftersom den skapar förutsättningar för semantiska länkar. Genom CIDOC-CRM, som också är en ISO-standard, strukturas information utifrån händelser och relationer. Till exempel kan en konferens som har gått av stapeln ses som en händelse. Likaså kan skapandet av ett specifikt dokument under konferensen ses som en händelse. Och kopplat till dessa händelser kan man skapa relationer mellan händelserna och annan information, till exempel att en viss person ’deltog under’ konferensen eller att konferensen ’skedde på’ en specifik plats. På så sätt kan en större helhet skapas. För dig som vill fördjupa dig finns en handledning på engelska till standarden här.

img_0022

Några av de modeller som används idag. Foto: Moa Ranung, CC0.

Ett axplock av diskussionerna handlade om att en analys av användarnas behov och användning av informationen bör komma före eventuella försök att låta modellen styra arbetet framåt i olika domäner (arkiv, bibliotek, museer etc.). Samtidigt ses idén om att kunna aggregera allt i ett och samma format som väldigt intressant, liksom att hitta gemensamma nämnare och kanske besluta om gemensamma förhållningsregler vid strukturering av information för hela ABMK-området. Diskussionerna handlade också i hög grad om hur man idag väljer att strukturera information inom olika domäner. Till exempel kan viss arkivinformation vara svår att koppla till en specifik händelse rent praktiskt. Vikten av infrastruktur togs upp, eftersom sådan är grundläggande för framtida länkningar, liksom frågan om information som inte är tillräckligt gammal och därför hamnar under personuppgiftslagen och sekretesslagen.

I nästa steg kommer tester av öppna verktyg för strukturering av information att göras, och i steg tre diskuterar vi för- och nackdelar med en gemensam API eller SPARQL-endpoint för sökning av distribuerade länkbara data. Projektet kommer att pågå fram till slutet av året, då en slutrapport ska vara färdig.

Moa Ranung

 

Delta i ENUMERATE Core Survey 4 – För värdefull statistik om digitalt kulturarv

 

2932900735_268a9b00e3_o

Numbers. Indianapolis Museum of Art. Inga kända copyrightrestriktioner.

Initiativet ENUMERATE är en del av Europeana, och har som mål att ta fram en långsiktigt hållbar plattform för statistik om digitalisering av kulturarvet. Enkäten Core Survey 4 är en uppföljare till enkäterna Core Survey 1-3 som har skickats ut tidigare år till kulturarvsinstitutioner i hela Europa. Digisam är även i år nationell koordinator för enkäten.

Senaste omgången deltog cirka 1000 institutioner från 31 länder i enkäten, och med svar från 134 institutioner i Sverige var Sverige det land som hade näst högst svarsfrekvens – Ett stort tack till alla er som tog er tid att svara på enkäten! Resultaten gör det bland annat enklare att visa på behovet av framtida investeringar i vår sektor.

Vi vill nu uppmuntra din institution att besvara årets enkät. Detta oavsett om ni besvarat en, flera eller ingen utav tidigare enkäter. Enkäten är öppen för alla kulturarvsinstitutioner och riktar sig både till dem som idag har digitaliseringsverksamhet och dem som inte har det. Genom att besvara enkäten får ni möjlighet att se var er institution står jämfört med andra kulturarvsinstitutioner nationellt och internationellt (här kan du se tidigare resultat), och få en överblick över era egna insatser på området digitalt kulturarv. Enkäten gör det också möjligt att jämföra resultat över tid.

Vi hoppas att ni vill vara med, som en del av det långsiktiga arbetet med att digitalisera kulturarvet.

Sista datum att fylla i enkäten är den 15 juni. Enkäten kan fyllas i av valfri person inom organisationen (observera att inbjudan redan kan ha gått ut till chefen på din institution) och enkäten finner du här: Enumerate Core Survey 4

Enkäten är på engelska. All data samlas in anonymt och den insamlade informationen kommer inte att kunna spåras till din institution.

Vid frågor är du välkommen att kontakta moa.ranung@raa.se

 

Digisams styrning, inriktning och piloter

 

2162924871_d351326c41_o-1

Helene Dutrieu, The Library of Congress. Ca 1911. Inga kända copyrightrestriktioner.

Styrning och inriktning

Digisams styrgrupp har haft två möten sedan årsskiftet. Stora delar av diskussionerna har handlat om Digisams fortsatta inriktning och prioriteringar. Visionen är ”kulturarvet är digitaliserat, tillgängligt och användbart för alla”. Digisam ska i högre grad driva frågan om storskalig digitalisering (men inte utföra den) och prioritera ledningen hos kulturarvsinstitutionerna. Med anledning av det senare kommer Digisam att hålla i ett toppledarforum kring digital transformation, riktat till de högsta cheferna hos våra medverkande myndigheter och institutioner, i höst. Diskussionen om inriktningen fortsätter framöver, även i relation till Riksantikvarieämbetets utvidgade uppdrag enligt lagrådsremissen Kulturarvspolitik och den centrumfunktion för utveckling av kulturarvsarbetet som myndigheten ska driva. På denna sida kan du ta del av dokumentation från våra styrgruppsmöten allt eftersom den laddas upp.

Digisams styrgrupp består idag av:

• Lars Amréus, Riksantikvarie, Riksantikvarieämbetet
• Karin Åström Iko, Riksarkivarie, Riksarkivet
• Gunilla Herdenberg, Riksbibliotekarie, Kungliga biblioteket
• Ann Follin, Överintendent, Statens museer för världskultur

Digisams beredningsgrupp, som i sin nya konstellation hade sitt första möte för året i förra veckan, består av:

• Fredrik Lundström, Riksantikvarieämbetet
• Jan Östergren, Riksarkivet
• Göran Konstenius, Kungliga biblioteket
• David Jansson, Musikverket

Ytterligare en beredningsgrupprepresentant från museisidan kommer att utses.

Rapport om lagring för långsiktig användbarhet

Före årsskiftet, innan Digisam bytte organisationstillhörighet från Riksarkivet till Riksantikvarieämbetet, genomförde Digisam ett pilotprojekt kring lagring för långsiktig användbarhet. Under projektet undersöktes möjligheterna till gemensam lagring av digital kulturarvsinformation. Resultaten baserades på praktiska prestandatester av Sunets molnbaserade lagringstjänst och utvärdering av lagringskostnader. Digisams styrgrupp har nu godkänt projektresultatet, men ännu inte tagit ställning till de förslag som läggs fram i pilotprojektets rapport. Digisams beredningsgrupp kommer att bereda frågorna närmare fram till och med hösten. Digisam kommer att skicka ut rapporten och förslagen för synpunkter till de organisationer som är representerade i styrgruppen.

Aggregering och strukturering av kulturarvsinformation

Styrgruppen har sedan tidigare tagit beslut om att Digisam ska genomföra en pilot om aggregering och strukturering av kulturarvsinformation. Pilotprojektet har som mål att testa och utvärdera strukturering och harmonisering av kulturarvsinformation enligt internationella standarder och maskinläsbara format, och tjänster för detta. Just nu jobbar vi på med projektplan och bemanning för projektet och återkommer med mer information när arbetet fått fart.

Moa Ranung

 

Digisam söker chef och utredare – Är någon av dem du?

 

26922179203_5c4a43a6cb_o

Foto: Students Observe Common Loons with spotting scope and binoculars. Glacier NPS. Public domain.

Just nu söker vi en chef och en utredare till Digisam. Dessa är två i en rad tjänster som Riksantikvarieämbetet lyser ut. Digisam, samordningssekretariatet för digitalisering av kulturarvet, blev permanent verksamhet vid årsskiftet när vi bytte organisationstillhörighet från Riksarkivet till Riksantikvarieämbetet. Idag är vi en enhet vid staben och sitter i Riksantikvarieämbetets lokaler i hjärtat av Stockholm.

Digitaliseringen ändrar samhället i grunden. Hos Digisam får du möjlighet att driva utvecklingen framåt och arbeta för ett kulturarv som är digitaliserat, tillgängligt och användbart för alla. Vi arbetar med ett fält där det alltid finns ny kunskap att hämta och med frågor som storskalig digitalisering, länkade öppna data, lagring, upphovsrätt, standarder, riktlinjer och mycket mer. Detta gör vi på både nationell och internationell nivå och i breda samarbeten.

När vi är fulltaliga kommer vi att vara ett team om fem personer i nära samarbete. Är du vår framtida chef eller kollega?

Sök redan idag, eller tipsa någon du tycker bör söka – Sista ansökningsdag är nu på söndag den 23 april.

 

Nu är Digisams textavtalsarbete igång!

 

234447967_516894d7fc_z-1

CC-BY Liz West

Den 20 mars var det dags för ett första möte om Digisams avtalsarbete på textområdet. Med på mötet var representanter från ett par av Digisams medverkande institutioner och myndigheter; KB, Riksarkivet, Institutet för språk och folkminnen, Musikverket och Digisams egen myndighet Riksantikvarieämbetet. Även ett par andra inbjudna personer från Stockholms universitet, Litteraturbanken i Göteborg och Stockholms Stadsarkiv, med särskilda kunskaper om och erfarenheter av upphovsrättsligt skyddat textmaterial, deltog.

Redan i juni 2016 beslutade Digisams styrgrupp att en referensgrupp och en förhandlingsdelegation skulle tillsättas för att arbeta med avtalsfrågor på textområdet. På mötet den 20 mars diskuterades vilka olika typer av upphovsrättsligt skyddat textmaterial som finns på kulturarvsområde och förutsättningarna för att kunna förhandla fram ett avtal som ger institutionerna möjlighet att använda materialet digitalt. Mötet var även en temperaturmätare på intresset för en avtalslicensbaserad lösning, likt det avtal som Digisam förhandlade fram hösten 2015 på bildområdet.

Viktiga frågor som lyftes på mötet handlade om hantering av personuppgifter och integritetsskydd. Något som berör en hel del av det textmaterial som finns på kulturarvsområdet, exempelvis personarkiv, brev, intervjuer och frågelistmaterial.

Det arbete som Digisam nu har påbörjat kommer att drivas vidare av den referensgrupp som bildades på mötet. Planering för ett heldagsseminarium den 12 maj pågår. Skulle det visa sig att det finns behov av ett avtalslicensbaserat avtal på textområdet kommer Digisams förhandlingsdelegation att involveras i arbetet efter sommaren.

Har du frågor eller vill bidra till arbetet? Hör av dig till catharina.ekdahl@raa.se.

Catharina Ekdahl

 

 

Digisams bildavtal har utvärderats – nyhet om bilder i sociala medier

 

bild-3 bild-5

Foto: Ellinor Perlefelt

Den 16 mars samlades representanter från tretton av Digisams medverkande kulturarvsinstitutioner och myndigheter i Filmhuset i Stockholm för utvärdering av Digisams bildavtal. Det är snart ett år sedan det första enskilda bildavtalet undertecknades med upphovsrättsorganisationen Bildupphovsrätt i Sverige. Först ut att teckna bildavtalet var Naturhistoriska Riksmuseet.

Vid utvärderingen kom många värdefulla synpunkter fram. Det handlade om allt från önskemål om förtydligande av vilken typ av bildmaterial som omfattas av avtalet, till hur beräkningen av antalet bilder ska ske i rapporteringen till Bildupphovsrätt.

De institutioner som redan har undertecknat bildavtalet ser avtalet som en bra försäkringslösning som ger möjlighet att använda det upphovsrättsligt skyddade bildmaterial som redan finns bland det som man hittills har digitaliserat. Flera av de institutioner som ännu inte har undertecknat bildavtalet berättade att de tidigare inte har förstått vad avtalet egentligen innebär och vilken nytta den egna institutionen kan ha av det. I utvärderingen kom det även fram att Digisams arbete haft stor betydelse för en ökad medvetenhet om upphovsrättsliga frågor hos kulturarvsinstitutionerna.

Den största nyheten under utvärderingsseminariet stod Bildupphovsrätt för. De berättade att bildavtalet numera även inkluderar publicering av alla typer av skyddat bildmaterial, inklusive fotografier, i institutionernas sociala medier. De plattformar som omfattas är Twitter, Facebook, Instagram, Pinterest, Flickr och Youtube. Ändamålet ska vara kulturellt, för utbildning eller forskning. Publicering i sociala medier gäller främst för de 120 bilder som ingår i grundpriset för avtalslicensen.

En uppföljning av inkomna synpunkter under utvärderingen kommer ske under våren av Digisam och Bildupphovsrätt.

Läs mer om Digisams rekommenderade bildavtal här.

Catharina Ekdahl

 

#Digikult 2017

 

33391581516_3a9e47bd62_k

RANT 73, The Smiles Mysteriously in Da Vinci Galaxy. Public domain.

Den femte upplagan av konferensen Digikult i Göteborg samlade ett stort antal deltagare med intresse för digitalt kulturarv. För dig som inte var där eller hade svårt att lägga all intressant information på minnet följer här en resumé.

Nyttan uppstår i användningen

Gunilla Herdenberg, riksbibliotekarie, höll en inledande keynote kring Kungliga bibliotekets demokratiska uppdrag och att nyttan uppstår i användningen. Kungliga bibliotekets Vision 2025 handlar bland annat om att all information med hög efterfrågan finns digitalt tillgänglig och att det svenska kulturarvet är sammanlänkat med det globala kulturarvet. Ett exempel på hur omvärlden redan idag använt sig av Kungliga bibliotekets metadata är sökmotorn Design Research som hjälper dig att hitta och använda designforskning. Ett annat exempel med användarfokus är att frivilliga krafter har transkriberat informationen i Nicodemus Tessin den yngres dagbok som lagts upp på Wikimedia Commons – vilket plötsligt gjort det möjligt att söka i materialet.

Riksarkivet har i uppdrag att främja arbetet med att tillgängliggöra information och öppna data från statliga myndigheter. Sanja Halling, projektledare för öppna data och PSI på Riksarkivet, förklarade att alla myndigheter enligt PSI-lagen ska publicera en förteckning över vilka typer av handlingar som kan tillhandahållas elektroniskt för vidareutnyttjande. Öppna data kan skapa ekonomiskt värde genom att det går att bygga tjänster på dem, men kan även skapa större förståelse och mer teknisk interoperabilitet genom att källor kan kopplas samman tack vare dem.

Dr Mia Ridge, Digital Curator på The British Library berättade om hur man kan lyckas med crowdsourcing. Framför allt är det viktigt att förstå vad som driver de frivilliga krafterna och hålla dem motiverade även efter att det första uppdraget blivit slutfört. Var noga med inbjudningarna och hitta redan existerande communitys som jobbar med liknande frågor. Gör det enkelt för deltagarna att komma igång, designa uppgiften på ett sätt som lockar, och visa deltagarna att det de gör faktiskt gör skillnad. Det är också viktigt att vara synlig i communityt, svara på frågor och ge den egna personalen rätt stöd vad gäller att finnas tillgängliga i konversationerna. Exempel på crowdsourcinginitiativ är Family Search Indexing, Ancient Lives och MicroPasts photo-masking.

En nordisk utblick

11517586793_3d3c8c8e6c_k

Robert Elsemore, Northern Town. Public domain.

Anders Olsson och Vemund Olstad berättade om hur K-Lab i Norge arbetar för att göra öppna kulturminnesdata, och relaterad geodata, mer tillgängligt. K-Lab anordnar i år öppna workshoppar och internseminarier kring bland annat crowdsourcing, mappning och metadata. Man har också tagit fram tjänsten Fotodugnad, där det finns cirka 5000 historiska foton i behov av geografisk placering. Mie Ellekilde från MMEx (Museernes videncenter for digital formedling), en medlemsbaserad förening för alla danska museer, berättade om hur de rycker ut och assisterar när museer behöver hjälp på området digital förmedling. Digikults deltagare visade stort intresse kring att ha något liknande i Sverige.

Jag själv, som projektledare för Digisams kulturarvshack #Hack4Heritage samt Sanna Marttila, projektledare för #Hack4fi och processledare för #Hack4Heritage, presenterade det nordiska samarbete kring hackathon som pågick under 2016 med stöd av Nordisk Innovation. Vinnande lag från varje nationellt hackathon skickades till Europas ledande start-up event Slush där man fick tävla i #Hack4Norden. Det vinnande laget från Slush tar just nu fram en app, Hidden, med historier från folktron och information om mytiska varelser.

Värdet av minnen och individers berättelser

3211639268_2e8f55621a_b

State Library of New South Wales, Study of a small girl with a prize Scottish terrier dog, 1935 by Sam Hood. Inga kända copyrightrestriktioner.

Kulturarvet går att använda i långt fler sammanhang än man kanske först tänker sig. Viktor Lindbäck, projektledare för Platsminnen, berättade gripande om hur tjänsten ger demenssjuka glädje och lugn genom att de kan ta del av bilder från förr som väcker minnen från deras barndom. Sarah Coward vid The National Holocaust Centre and Museum i England berättade lika gripande om hur man använt sig av 3D-film i The Forever Project för att bevara berättelser och minnen från överlevare av Förintelsen inför framtiden. Dr Alda Terracciano vid University College London lyfte frågan om digitala ekosystem som slutna system med väggar mot omvärlden, samt vilken roll kulturellt diversifierade gemenskaper kan spela i skapandet av ett gemensamt kulturarv. I sin roll som konstnär och forskare har hon bland annat arbetat med Mapping Memory Routes of Moroccan Communities, ett digitalt konstverk som bygger på minnen från deltagarnas vardagsliv. Framöver kommer hon även att närmare studera svenskars emigration till andra delar av världen.

Fredrik Skott från Institutet för språk och folkminnen berättade om Sägenkartan, ett digitalt folkminnesarkiv som lanseras under 2017 och där man kan ta del av material från institutets samlingar. Redan idag finns 12000 sägner i fulltext. Ingrid Lindberg, konstnär och projektledare för Hembygd 2.0 – hitta berättelsen! – ett projekt som Hembygdsförbundet Bohuslän är projektägare till – och Marika Russberg från Hembygdsförbundet Bohuslän samt Bohusläns museum, berättade om projektet där man driver lokala filmprojekt och skapar bryggor mellan unga (som ofta kan tekniken) och äldre (som ofta sitter på väldigt många berättelser). De belyste också Bygdeband, ett bild- och faktaarkiv för alla hembygdsföreningar och en av flera möjliga mottagare av de filmer och berättelser som projektet vill locka fram. Frida Starck Lindfors, projektledare vid Stockholmskällan där det finns mer än 30 000 digitaliserade och historiska källmaterial, berättade bland annat om det pedagogiska innovationsprojektet Välkommen till min plats där elever delar kunskap om sitt närområde.

Nya möjligheter med 3D

6515000941_25144dd99d_b

Wim hoppengbrouwers, Dom Köln 3D. Public domain.

Alexy Karenowska från The Institute for Digital Archaeology visade The Million Image Database som med hjälp av 3D-teknik bevarar kulturarvet och mildrar den skada som kan ske i händelse av förstörelse eller förlust av platser, arkitektur och objekt. Eric Jeansson från Göteborgs stad visade hur man bygger upp en virtuell 3D-modell av staden inför det kommande 400-års-jubileet, och Thomas Rydell från Interspectral exemplifierade hur viss slags 3D-scanning gör det möjligt att digitalisera både utsidan och insidan av ett föremål och därmed möjligt att upptäcka saker som inte går att upptäcka med blotta ögat. Interspectral 3D-digitaliserar just nu en viktig del av Polhems mekaniska alfabet, tillhörande Tekniska museet. Bjarte Aarsteh från Kulturhistorisk museum i Oslo berättade om 3D-scanning av vikingaskepp och Henrik Zedig om 3D-scanning av hällristningar i Tanums världsarv. Erik Lernestål och Fredrik Andersson representerade Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet, som har samarbetat med Riksutställningar kring ett projekt om 3D-digitalisering och fotogrammetri. Här kan du se filmer som handlar om hur man kommer igång.

Från fornminnesinformation till virala bilder

Åsa Larsson från Riksantikvarieämbetet och DAP (Digital Arkeologisk process) berättade om hur man inom DAP-programmet samordnar samhällets hantering av digital fornminnesinformation, och arbetar för att användare ska mötas av en enhetlig miljö som är möjlig att ställa frågor till. Tyrone Martinsson vid Göteborgs universitet berättade om ett forskningsprojekt om svenska polarhistoriska fotografier som nu används i fältarbeten. Projektet har bland annat gjort det möjligt att jämföra hur miljöerna ser ut nu jämfört med förr och hur isen förflyttat sig. Björn Sjöblom, forskare vid Stockholms Universitet och Tekniska museet, lyfte datorspel som en del av vårt digitala kulturarv och vikten av att bevara inte bara själva spelen som sådana utan även informationen om kontexten i vilken de spelades, samt hur människor har interagerat med spelet och med varandra. Wolfgang Wild, skaparen av Retronaut, berättade om vad som gör bilder virala och tryckte på att just arkivbilder är oerhört virala. Wolfgang Wilds formula för virala bilder går att uttrycka med ordet SPEED: Seeable (överskådlig), Positive (positiv), Easy (enkel), Emotive (känslomässig) och Disruptive (störande). Har ditt arkiv bilder som överensstämmer med formulan?

Vart är vi på väg?

17963040486_9239dd96b2_k
Open Grid Scheduler / Grid Engine, Future Shop. Public domain.

Per Olsson Fridh, statssekreterare hos kultur- och demokratiministern, berättade om de politiska förhoppningarna bakom lagrådsremissen Kulturarvspolitik. Kulturarvet handlar lika mycket om vart vi är på väg som var vi kommer ifrån, och kulturarvsinstitutionerna behöver våga ta de diskussioner som behövs, lyfte Per Olsson Fridh. Långt fler behöver förstå värdet av kulturarvet, och i mötet med publiken går det att öka tilliten till demokratins institutioner.

Torsten Hökby, tillförordnad enhetschef hos Digisams sekretariat, talade om Digisams framtida roll. Riksantikvarieämbetet har bland annat fått ett samlat ansvar för museifrågor och ska driva en centrumfunktion för utveckling av kulturarvsarvsarbetet. Detta kommer att påverka Digisams verksamhet, även om en del arbete löper på som tidigare. De stora nyheterna är att Digisam kommer att starta ett toppledarforum för digital transformation och, framför allt, att tjänsterna som enhetschef respektive utredare för Digisam nu går att söka på Riksantikvarieämbetets hemsida. Välkommen att söka och tipsa!

Moa Ranung

 

Språkteknologi för nybörjare

 

Flygvapenmuseum, Verktyg i verktygslåda, Fotografi: Hedvall, Stina, licens: CC BY.

Flygvapenmuseum, Verktyg i verktygslåda. Fotografi: Stina Hedvall, CC-BY

Språkteknologin har sedan lång tid utarbetat verktyg och metoder för att på olika sätt beforska språkets form. Inom Swe-Clarin (Common Language Resources and Techno­logy Infrastructure) är vi övertygade om att dessa verktyg och metoder också skulle kunna vara till nytta och glädje för den forskning som mer intres­serar sig för språkets innehåll. Med vår nya handbok vill vi erbjuda en introduktion till oprövade arbetssätt för forskare inom framför allt humaniora och samhällsvetenskap. Med stegvis vägledning blir det lätt att sätta sig in i hur man kan dra nytta av språkteknologins verktyg, utan att själv behöva koda eller programmera.

Språkteknologin ger forskaren möjlighet att arbeta med vedertagna metoder, men i betydligt högre tempo. Kanske viktigare är att den också öppnar för essentiellt nya forskningsfrågor och till exempel möjliggör bearbetning av väldiga datamängder som tidigare varit omöjliga att hantera. Swe-Clarins handbok kompletterar verktygen i Swe-Clarins verktygslåda (se presentationer från invigningen av verktygslådan här) och den hylla med textresurser som tillhandahålls av Språkbanken med flera. Exempeltexterna i vår handbok finns, förutom i de enskilda verktygen, även publikt tillgängliga i Korp, och de kommer fram­över att återkomma i flera användningsfall. På det viset kan den som är nybörjare på om­rådet få en chans att steg­vis fördjupa sig och komma tillbaka till samma källor gång på gång.

En bärande tanke är att verktygen ska gå att tillämpa på användarens egna texter, en annan att användaren själv avgör om hen vill jobba med verktygen via webbklient eller ladda hem dem till sin egen dator. Idag finns bara några få verktyg i lådan, men fler kommer att utarbetas löpande efter användarnas behov. Textresurser publiceras med öppna licenser och källkod finns fritt nedladdningsbar i öppna repositorier.

Språkteknologin kan dock inte lösa allt. Till svagheterna hör bland annat beroendet av textkällor i digital och maskinläsbar form. Inom många domäner finns fortfarande för lite material för forskningen att arbeta med, och alltför ofta saknas de öppna licenser som är en förutsättning för automatiserad bearbetning (data mining).

Språkteknologin kräver alltså av oss att vi gör mer material fritt och öppet tillgängligt för bearbetning, att vi digitaliserar mer (äldre) text och att vi skapar så effektiva arbetsflöden som möjligt. Det innebär bland annat ett öppet förhållningssätt till kolla­borativa forskningsprocesser där annoteringar och annan berikning av källtexter delas med andra forskare, som därmed kan bygga vidare på redan nedlagt arbete. På det viset kan alla gemensamt bidra till ny kunskap och vidgade perspektiv på samhällets historia och utveckling. Vi gör det tillsammans!

Johanna Berg, Swe-Clarin på Riksarkivet