Sortie de l'opéra en l'an 2000. Albert Robida. CC-0

Hur kommer förändringen som har skett i och med det digitala skiftet att påverka samhället? Vad blir effekten av det digitala kulturarvets spridning? Hur ska kulturarvsinformation se ut för att vara relevant idag och i framtiden? Frågor av detta slag, bland många andra, möter vi på Digisam inom ramen för vårt arbete. Det är också frågor som det europeiska projektet RICHES har som ambition att besvara.

Projektet RICHES handlar om förnyelse, innovation och framför allt förändring. RICHES har inte fokus på vad kulturarvet är i sig, utan på hur det beskriver vad vi är – något som med det digitala skiftet kommer att kunna få allt större relevans. Syftet med projektet är att etablera en konceptuell ram för forskning och metoder för en effektiv överföring av kulturarvet över tiden. Verktyg och metoder som passar bäst för kunskapsöverföring undersöks, och hur historier kan berättas på ett intresseväckande sätt med hjälp av digitalt kulturarv. Resultaten från forskningen kommer att tillämpas praktiskt genom tester som valideras med slutanvändarna.

Något vi ser som särskilt intressant är att man inom RICHES tittar på innovativ utveckling och hur potentialen hos kulturarvet kan användas för att främja ekonomisk tillväxt i Europa. Därför följer vi på Digisam utvecklingen i RICHES och har en aktiv roll genom att vår verksamhetsledare Rolf Källman deltar i projektets Advisory Board.

Här kan du läsa mer om projektets planerade resultat och här kan du se färdiga leveranser, bland annat som rör taxonomin som jag beskriver i nästa stycke och ett ramverk kring digital copyright.

RICHES taxonomi

Terminologier, vokabulärer och auktoritetsfiler är begrepp som har börjat användas inom kulturarvssektorn i allt större utsträckning. Idag finns flera projekt som tittar på olika sätt att definiera och sammankoppla begrepp som används inom olika domäner. I de flesta fall handlar arbetet om att harmonisera begrepp som används inom olika grenar av en viss sektor, men inom RICHES har man ett mer övergripande fokus. RICHES arbetar med att brett definiera begrepp inom digital teknik som tillämpas på kulturarvet.

Genom sin lista över definitioner och förklaringar klassificerar RICHES begrepp i kategorier och definierar olika koncept baserade på relationerna mellan dem. På Digisam ser vi detta initiativ som mycket positivt då det kan ligga som bakgrund till fortsatt utveckling av forskningsfrågor kring digitalt kulturarv. RICHES kommer snart att göra det möjligt för alla som vill att bidra till taxonomin.


Sanja Halling


Projektet ENUMERATE är idag en del av Europeana, och har som mål att ta fram en långsiktigt hållbar plattform för statistik om digitalisering. Enkäten Core Survey 3 är en uppföljare till enkäterna Core Survey 1 och 2 som skickades ut 2012 respektive 2013 till kulturarvsinstitutioner i hela Europa. Digisam är även i år nationell koordinator för enkäten.

Förra året deltog 125 institutioner från Sverige, vilket gör att Sverige var ett av fyra länder med högst svarsfrekvens – Ett stort tack till alla er som tog er tid att svara på enkäten! Resultaten gör det bland annat enklare att visa på behovet av framtida investeringar i vår sektor.

Vi vill nu uppmuntra din myndighet/institution att besvara årets enkät. Detta oavsett om ni besvarat en eller flera tidigare enkäter. Enkäten är öppen för alla kulturarvsinstitutioner och riktar sig både till de som idag har digitaliseringsverksamhet och de som inte har det.

Genom att besvara enkäten får ni möjlighet att se var er institution står jämfört med andra kulturarvsinstitutioner nationellt och internationellt (här kan du se exempel på detta), och få en överblick över era egna insatser på området digitalt kulturarv. Enkäten gör det också möjligt att jämföra resultat över tid.

Vi hoppas att ni vill vara med, som en del av det långsiktiga arbetet med att digitalisera kulturarvet.

Sista datum att fylla i enkäten är den 31 mars på denna länk (enkäten kan fyllas i av valfri person inom organisationen - observera att inbjudan redan kan ha gått ut till chefen på din institution): ENUMERATE Core Survey 3.

All data samlas in anonymt och den insamlade informationen kommer inte att kunna spåras till er institution.

Läs gärna mer om ENUMERATE projektet eller ta del av vår tidigare bloggpost om resultaten från förra enkäten.

Vid frågor är du välkommen att kontakta Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..

Medaljer. Marinmuseum Karlskrona. Ett urval av medaljer från ur Marinmuseums samlingar. CC-BY-NC.

Kopplat till Digisams pågående arbete med att ta fram förslag till nationella riktlinjer för hur en samordnad digital informationshantering kan ske hos statliga institutioner som samlar, bevarar och tillgängliggör kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation, tar vi just nu även fram olika checklistor. Dessa är tänkta att fungera som ett stöd för kulturarvsinstitutionerna i arbetet med olika digitaliseringsmoment. I detta blogginlägg ligger en checklista som handlar om beständiga identifierare i fokus.

Mängden kulturarvsinformation på webben ökar ständigt, och länkad öppen data öppnar möjligheterna att sammanföra information från olika kulturarvsinstitutioner. Samtidigt innebär webbens dynamiska karaktär att den information man söker efter ibland har flyttat och att den inte går att finna trots att den fortfarande finns på webben. Så hur kan man se till att den digitala kulturarvsinformation man publicerar blir så beständig som möjligt?

I ett tidigare blogginlägg har jag skrivit om beständiga identifierare, som är unika kodsträngar kopplade till digitala poster. Själva utformningen av identifierarna för olika objekt och begrepp påverkar om de kommer att vara unika och beständiga. Därför har vi nu tagit fram ett utkast till en checklista för vad man kan tänka på vad gäller beständiga identifierare. Är det någonting du saknar i checklistan? Vi är mycket tacksamma för dina kommentarer och synpunkter på checklistan, antingen direkt som bloggkommentarer eller per mail till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. (obs! senast den 11 mars). Vi räknar med att dokumentet därefter redigeras och publiceras på vår webbsida.

Sanja Halling

Eurotech-konferensen

Förra veckan gick EuropeanaTech 2015-konferensen av stapeln i Paris. Konferensens övergripande tema "Making the Beautiful Thing, Transforming Culture with Technology" handlade både om nya innovativa tekniska möjligheter för att visa vårt gemensamma kulturarv och om den tekniska utvecklingen som Europeana står inför, bland annat vad gäller datamodellering, återanvändning av metadata, den semantiska teknikens utveckling, med mera.

Ett intressant exempel visades från British Librarys case study "Mapping the Maps" där tiotals tusen kartor extraherades från böcker, bland annat med hjälp av Europeanas Glam Wiki Uploader, vilket skapar nya möjligheter till interaktion med samlingar. Ben O’Steen berättade om British Library Labs, där forskare och utvecklare kan använda det digitala materialet.

Runar Bergheim presenterade europeiska projektet LoCloud, som håller på att utveckla tjänster som kan användas av kulturarvsinstitutioner, som exempelvis "HPN Microservice for historical place names". Runar påpekade att en viktig utgångspunkt i arbetet har varit att berikning av information borde ske så nära källdata som möjligt.

Chris Welty, Google Research

Chris Welty från Google Research berättade om paradigmskiftet med s k "cognitive computing" och framtida utmaningar. Han pekade på vikten av kvalitativ data och hur det exempelvis inverkar på att få relevanta resultat genom flerspråkiga sökningar. Chris poängterade också betydelsen av att publicera data och att den innovativa utvecklingen också innebär att acceptera att allting inte blir helt perfekt från början, ”you have to fail to find that golden nugget”.

Många av de applikationer och verktyg som utvecklats inom ramen för Europeana görs också tillgängliga via Europeana Labs.

Metadatakvalitet var en återkommande tema under konferensen och en av sessionerna handlade specifikt om det. Där presenterades bland annat British Museums arbete med CIDOC CRM av Dominic Oldman. Dominic berättade om möjligheterna det ger då metadata publiceras på ett länkbart och kvalitativt sätt direkt efter att den har skapats. De europeiska projekten Europeana Fashion och CARARE visade på vilka behov som finns vad gäller specifika metadatabeskrivningar för modematerial respektive arkeologi och kulturmiljö.

Seb Chan from Cooper Hewitt, Smithsonian Design Museum berättade om arbetet med deras digitala samlingar där en stor del består av tryck, vilket innebär att det i många fall inte finns så mycket metadata om objekten, därför arbetar man mycket med samlingar som länkar till varandra och gränssnitt som drar uppmärksamheten till detaljer (t ex sökningar genom en viss färgnyans).

Sanja Halling