Dags för Digisam-fika!

kaffe

Välkommen till Digisam-fika! Vi ses på fredag mellan kl. 08.00-09.30 på Espresso house vid konserthuset. Kom och dela era tankar kring digitalisering med oss. Väl mött!

/Christoffer Blom

 

Ett omstartat Digisam

Vad gör Digisam nuförtiden och vad hände egentligen under 2017?  En hel del! Vi på sekretariatet har varit lite introverta, men nu är det dags att berätta mer. Året som gick kan sammanfattas med ordet ”omstart”. Vi har gått igenom betydande förändringar och de viktigaste att lyfta fram är:

  • Vi har omdefinierat vad Digisam är och formulerat det i en ny varumärkesplattform.
  • Vi har utarbetat en tydligare styrning och ledning av Digisams verksamhet, vilket framförallt har inneburit ett ökat mandat och ansvar till våra medverkande myndigheter.
  • Uppdraget till sekretariatet har förtydligats som följd av punkten ovan.
  • Nya personer har anslutit till styrgruppen, beredningsgruppen och sekretariatet. Digisam är i allt väsentligt ett helt nytt team!
  • Sekretariatet: Juridik- och kommunikationskompetenserna har flyttats till Riksantikvarieämbetets linjeorganisation med placering i Visby.
  • En ny samordnare anställdes i september och jag själv tillsattes som tillförordnad enhetschef i augusti, i väntan på en ordinarie verksamhetsledare, en rekrytering som sker nu i februari. Moa Ranung – som varit en central kunskapsbärare med många år inom sekretariatet – har gått på föräldraledighet och som vikarie har vi anställt Christoffer Blom. Dessutom har vi en nyanställd verksjurist, Sofia Kullman, som ska biträda oss kring juridiska frågor.

Kort sagt – 2017 var ett år av mycket nytt och med ganska introvert verksamhet. Samtidigt har vi givetvis inte struntat i verksamhetsplanen som beslutades i början av 2017. Vi har lagt kraft på att samla ihop och förvalta det viktiga arbete som Digisam åstadkommit tidigare. Dessutom har nya aktiviteter genomförts, och de allra flesta med god måluppfyllelse. Mer om dem i kommande postningar!

/Lars Lundqvist, tf chef Digisam

 

Vetenskapsrådet samverkar med Digisam

Vetenskapsrådet ska i år fördela tjugo miljoner kronor till infrastruktur som stöder datadriven forskning. Ansökningar med kulturarvskoppling ska enligt regleringsbrevet hanteras i samverkan med Digisam*.

– Det vi vill ska slå igenom i utlysningen är att digital kulturarvsinformation mår bäst när den får sitta ihop med annan digital information – allrahelst från andra institutioner, säger Henrik Summanen, verksamhetsutvecklare vid Digisams verksamhetssekretariat.

Digisams mål är att samverkan med Vetenskapsrådet leder till forskningsprojekt som skapar förutsättningar för att kulturarvet ska vara tillgängligt och användbart även i framtiden. Information som tas fram och hanteras så att den över tid kan knytas in i större och starkare nät av metainformation, blir mer värdefull för både forskare, förvaltare och allmänhet.

Den som vill ansöka om medel ur de tjugo miljonerna behöver skynda. Utlysningen är planerad till april.

– Har man en icke-digitaliserad kulturarvssamling, med stort publikt intresse och forskare som gärna vill undersöka materialet, kombinerat med en stark ambition att använda Digisams principer för att förverkliga projektet, så ökar man sina chanser att erhålla medel. Det är min bedömning i nuläget. Dock är det under ett ganska kort tidsfönster som utlysningen kommer att vara öppen, så det är bäst att man börjar prata ihop sig redan nu mellan forskare och institutioner om vad man skulle kunna göra, för att få till en så bra ansökan som möjligt, säger Henrik Summanen.

* Skrivningen i Vetenskapsrådets regleringsbrev för 2018 slår fast att man ska: ”fördela 20 miljoner kronor till digital infrastruktur som stödjer datadriven forskning, dels digitalisering och tillgängliggörande av kulturarvssamlingar, främst inom humaniora och samhällsvetenskap, dels inom andra vetenskapliga områden med högt värde för forskning. Avseende tillgängliggörande av kulturarvssamlingar ska Vetenskapsrådet samverka med Samordningssekretariat för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet (Digisam) vid Riksantikvarieämbetet.”

/Karin Henriksson, kommunikatör.

 

Digisam söker verksamhetsledare

Hjälp oss att sprida ordet!

Nu är platsannonsen gällande tjänsten som Digisams nya verksamhetsledare ute! Du hittar den här.

Känner du till någon som borde söka? Dela gärna annonsen i dina nätverk! Ansökningstiden går ut 9 februari.

I korthet tror vi att personen som vi söker:

  • Vill göra en viktig insats i arbetet för ett digitalt och tillgängligt kulturarv
  • Har en djup förståelse för samhällets digitalisering
  • Är ett ess på att leda och driva utveckling i samverkan
  • Har stor lust att utveckla nya idéer och arbetssätt
  • Kan den avgörande konsten att förankra och kommunicera verksamheten intern och externt.

/Karin Henriksson

 

Digisams vägledning om upphovsrätt och angränsande lagstiftning – Nu i uppdaterad version

14752581432_280fc1f929_k

Bild från s. 148 i ”Little folks in Busy-land” (1916) – Internet Archive Book Images. Inga kända copyrightrestriktioner.

För att kulturarvsinformation ska kunna bli så öppen, tillgänglig och användbar som möjligt krävs kunskap om bland annat upphovsrätt. Vår julklapp till alla som arbetar med digitalisering och kulturarv är version 2.0 av Digisams vägledning om upphovsrätt och angränsande lagstiftning. Vägledningen har uppdaterats utifrån ändringar i lagstiftningen, ny rättspraxis och tillkommet material från Digisam.

Den första delen av vägledningen handlar om upphovsrätt och den andra om angränsande lagstiftning, till exempel sådan som berör allmänna handlingar och personuppgifter. Den tredje delen innehåller anvisningar och riktlinjer för grundvillkor för avtalslicensbaserade avtal kring bildmaterial och en rad andra rekommenderade villkor och avtalstexter. Vi hoppas att vägledningen blir ett användbart verktyg för dig och din organisation för att öppna upp informationen så långt det är möjligt inom ramen för dagens lagar och regelverk.

Vi på Digisams sekretariat önskar god jul i förskott och ser fram emot ett gott nytt digitalt 2018!

Digisams vägledning om upphovsrätt och angränsande lagstiftning – Version 2.0

 

För fjärde gången: Ny mätning av digitalisering av kulturarv i Europa

 

Bild: Passing time 2010, Bernard Spragg, CC0

Nu finns resultaten från Enumerate core survey 4, en enkät som skickades ut till kulturarvsinstitutioner över hela Europa innan sommaren, publicerade. Enkäten innehöll frågor som handlade om digitalisering av kulturarvet, bland annat kopplat till ekonomiska förutsättningar och personella resurser, strategier, olika typer av samlingar, metadata, upphovsrätt och mer därtill. Enkäten var den fjärde i raden och organiserades av Europeana DSI-2. Nära 1000 kulturarvsinstitutioner, både museer, arkiv, bibliotek och andra kulturarvsinstitutioner svarade på enkäten.

Den största skillnaden mot föregående år var att antalet kulturarvsinstitutioner som har en digital strategi har ökat från 34% till 42%. Vanligast är att denna strategi täcker digitalisering av analogt material, men även publicering av digitala samlingar och långsiktigt bevarande täcks relativt ofta av strategin. Totalt 82% av institutionerna ägnar sig åt digitalisering eller har en samling som är tillgänglig digitalt, och i genomsnitt har 22% av institutionernas samlingar digitaliserats. De samlade resultaten från årets enkät finns här, och resultaten från tidigare år här.

Digisam har varit nationell koordinator för enkäten även i år, och vi på Digisams sekretariat vill passa på att tacka alla organisationer som svarat på den! Med över 140 svarande organisationer i Sverige har deltagandet aldrig varit större nationellt, och Sverige placerade sig på andra plats i Europa vad gäller antal svarande organisationer. Tillsammans har ni alla varit med och bidragit till målet om en långsiktigt hållbar plattform för statistik om digitalisering av kulturarvet.

Moa Ranung

 

Rekommendation om Europeanas rättighetsmärkningar

 

1737567202_44cfc64b1e_o

Foto: Lemon from Chile, Andy Thrasher, CC0.

I slutet av förra året lanserade Europeana en ny modell för rättighetsmärkning av kulturarvsmaterial. Modellen kommer från projektet Rightsstatements.org som Europeana har genomfört tillsammans med Digital Public Library of America, Kennisland och Creative Commons. Modellen har tagits fram för kulturarvsinstitutionernas behov av att märka sina digitaliserade samlingar och arkiv med upphovsrättslig status. Till skillnad från Creative Commons-licenserna, som bara kan anges för skyddat material av upphovspersonen själv eller annan rättighetshavare till materialet, kan kulturarvsinstitutionerna själva märka sitt material med de rättighetsmärkningar som Europeana ställer sig bakom. Att märka digitala objekt med upphovsrättslig status gör att användningen av materialet kan öka, på grund av att användare vet vad de kan göra med materialet. Vikten av att märka sitt material lyfts också i Digisams vägledande principer för arbetet med digitalt kulturarv, princip 8: ”Digitala filer och metadata ska vara så enkla som möjligt för andra att använda och återanvända. De digitala objekten ska vara tydligt upphovsrättsligt licensierade/märkta och metadata kan i allmänhet licensieras öppet även om den refererar till skyddade objekt.”

Digisam har tagit fram ett underlag för att hjälpa dem som vill använda sig av Europeanas rättighetsmärkningar. Underlaget godkändes av Digisams styrgrupp i september 2017. Av underlaget framgår vilka märkningar som rekommenderas, vilka som bara bör användas temporärt och vilka som bara ska användas om det redan finns begränsningar för materialet enligt annan lagstiftning, till exempel integritetsskyddslagstiftning. Den slutliga versionen av rekommendationen, och tillhörande mall för beslutsunderlag som kan användas av institutioner som vill använda sig av rekommendationen, kommer att publiceras när den process som krävs vid framtagande av rekommendationer och allmänna råd har genomförts.

Moa Ranung

 

Vad händer i Digisam-samverkan?

 

thisisdigisam

Från vänster: Henrik Löwenhamn, Henrik Summanen, Moa Ranung, Antonio Molin, Lars Lundqvist. Foto: Henrik Löwenhamn, CC-BY

Så var hösten igång och som alltid vid denna tid på året är det full rulle med allt! Vi passar på att ge dig en kortare lägesrapport om hur det ligger till i Digisamsamverkan, framförallt vad gäller bemanning och lite om var vi lagt krutet efter sommaren.

Vilka är vi?

Digisam är den samverkan kring digitalisering av kulturarvet som de medverkande myndigheterna och institutionerna bedriver. Arbetet leds av Digisams styrgrupp och beredningsgrupp tillsammans med sekretariatet, och i dessa tre grupperingar ser bemanningen lite annorlunda ut än tidigare:

• Digisams styrgrupp består idag av Lars Amréus (Riksantikvarieämbetet), Karin Åström Iko (Riksarkivet), Lars Ilshammar (Kungliga biblioteket) och Ann Follin (Centralmuseernas samarbetsråd och Statens museer för världskultur).
• Digisams beredningsgrupp består av Fredrik Lundström (Riksantikvarieämbetet), Peter Krantz (Kungliga biblioteket), Jan Östergren (Riksarkivet) samt Karin Nilsson och David Jansson (Centralmuseerna).
• Digisams sekretariat bemannas idag av Moa Ranung, Henrik Summanen och Antonio Molin, samt Lars Lundqvist som tillförordnad enhetschef fram till årsskiftet. På sekretariatet har vi också visst kommunikationsstöd från Riksantikvarieämbetets kommunikationsenhet genom Henrik Löwenhamn. Catharina Ekdahl, sekretariatets jurist, är tjänstledig i knappt två år framåt och vi för just nu dialog internt kring hur ett fortsatt juridiskt stöd inom Digisam-samverkan kan säkras.

10166485683_c14f8515a8_z

Foto: Autumn Calgary Alberta, Bernard Spragg, CC0

Vad händer nu och i höst?

Först och främst sker, liksom tidigare, en intensiv dialog kring vad Digisam är och bör vara framöver. Nästa års verksamhetsplanering är påbörjad och vi arbetar fortsatt enligt vår fastslagna vision om ett kulturarv som är digitaliserat, tillgängligt och användbart för alla. Särskilda aktiviteter som just nu pågår är dessa:

• Digisams textavtalsarbete fortsätter enligt plan och en uppdatering av bildavtalet kommer att ske längre fram. Dessutom har Digisams styrgrupp fastslagit en rekommendation som handlar om Europeanas rättighetsmärkningar, och en uppdatering av Digisams vägledning kring upphovsrätt och angränsande lagstiftning har genomförts. Vi kommer att sprida information om dessa så fort de är publicerade.
• Pilotprojektet om aggregering och länkad data, som handlar om att sondera möjligheterna kring att åstadkomma interoperabilitet mellan informationsmängder som finns hos olika kulturarvsorganisationer, vare sig de tillhör arkiv-, biblioteks- eller museiområdet, har kommit halvvägs. En slutrapport kommer att vara klar innan årsskiftet.
• Digisam arrangerar ett toppledarforum kring digital transformation i oktober. Till detta har de högsta cheferna vid Digisams medverkande myndigheter och institutioner bjudits in, för att föra gemensamma diskussioner i frågan och involvera ledarna i att utveckla det ledarskap som behövs för att inom kulturarvsområdet svara upp mot regeringens mål om att Sverige ska bli ledande när det gäller att ta tillvara de möjligheter den digitala tekniken ger.
• Vi arbetar vidare med de förslag som finns i Digisams tidigare rapport kring lagring och långsiktig användbarhet, och utreder bland annat juridiska aspekter kopplat till dessa.
• Vetenskapsrådet, Riksbankens jubileumsfond och Kungliga Vitterhetsakademien välkomnar just nu forskare och företrädare för kulturarvsinstitutioner att delta under ett idéseminarium i oktober för att få underlag för utformning av eventuella utlysningar eller andra gemensamma satsningar under kommande år. Bakgrunden är satsningen på en förstärkning av datadriven forskning från regeringens sida. Digisam för kontinuerlig dialog med Vetenskapsrådet kring satsningen.

Vi ser fram emot att fortsätta samverkan brett över organisationsgränserna. Och om du vill träffa sekretariatet redan denna vecka för att diskutera frågorna ytterligare, är du mer än välkommen på fredagens #digisamfika!

Moa Ranung

 

Små men betydelsefulla tillägg i upphovsrättslagen

Small things, Big things

CC-BY Sherman Geronimo-Tan

Halvårsskiftet brukar innebära en del förändringar i lagstiftningen. Det gäller i år även upphovsrättslagen. För några små tillägg och förändringar i den lagen har nämligen riksdagen klubbat igenom under våren. Vissa på kulturarvsområdet kommer att ha god nytta av dem.

Sedan tidigare får statliga och kommunala arkiv och olika typer av bibliotek som drivs av det allmänna kopiera sitt upphovsrättsligt skyddade material för bevarande, kompletterings- eller forskningsändamål. Kopieringen får ske oavsett om det skyddade materialet har offentliggjorts tidigare eller inte. Den här kopieringsmöjligheten gäller både i digital och analog form, men omfattar däremot inte datorprogram. Inskränkningen innehåller även rätt att på vissa sätt få sprida de framställda exemplaren.

Tillägget från den 1 juli riktar sig till alla övriga arkiv och bibliotek. Det innebär att även dessa från det datumet får framställa kopior av sitt skyddade material, men bara om det sker i bevarandesyfte. Någon rätt att sprida kopiorna får de däremot inte. Den här utvidgningen av kretsen arkiv och bibliotek gäller även för vilka som efter halvårsskiftet kan få ingå avtalslicensbaserade avtal, dvs. när det handlar om massanvändning av upphovsrättsligt skyddade verk och bilder. Ett exempel på ett sådant avtal är Digisams rekommenderade bildavtal.

Ytterligare en ändring i upphovsrättslagen gäller de bibliotek och organisationer som arbetar för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. För den här typen av institutioner och organisationer finns möjlighet att få framställa, sprida och överföra exemplar av offentliggjorda litterära, musikaliska och bildkonstverk, så länge det sker på sätt som behövs för att funktionsnedsatta personer ska kunna ta del av verken och det inte sker genom ljudupptagningar. Berörda upphovspersoner och rättighetshavare har dock rätt till ersättning. Den här paragrafen är inte ny i sig, men tidigare gällde den bara de bibliotek och organisationer som regeringen beslutat om.

/Catharina Ekdahl

 

Koppla ihop kulturarvet

 

3939591508_49c58b6522_o

Foto: Chains and life. Henrique Pinto. CC0.

Hur kan man åstadkomma interoperabilitet mellan informationsmängder som finns hos olika kulturarvsorganisationer, vare sig de tillhör arkiv-, bibliotek- eller museisektorn? Vilka är de gemensamma nämnarna? Och går det att länka ihop informationen så att en slutanvändare, som söker efter en viss slags information, enklare kan komma åt den och hitta relevant information på samma tema över domängränserna? Det är exempel på frågor som ställs i Digisams pilotprojekt om aggregering och länkad data, som nu är i full gång. Pilotprojektet beslutades av Digisams styrgrupp redan innan årsskiftet, då Digisam bytte organisationstillhörighet från Riksarkivet till Riksantikvarieämbetet, och vi ser fram emot resultaten. Marie Gustafsson Friberger, PhD i datavetenskap, håller som konsult i projektet.

I veckan hade vi en första workshop med representanter från ABMK-sektorn för att kartlägga modeller och vokabulär som finns idag, och vad dessa faktiskt beskriver. Som förväntat finns det en bred flora modeller. Vi diskuterade också möjligheten att använda modellen CIDOC CRM RDF som gemensam ontologi för kulturarvsinformation, eftersom den skapar förutsättningar för semantiska länkar. Genom CIDOC-CRM, som också är en ISO-standard, strukturas information utifrån händelser och relationer. Till exempel kan en konferens som har gått av stapeln ses som en händelse. Likaså kan skapandet av ett specifikt dokument under konferensen ses som en händelse. Och kopplat till dessa händelser kan man skapa relationer mellan händelserna och annan information, till exempel att en viss person ’deltog under’ konferensen eller att konferensen ’skedde på’ en specifik plats. På så sätt kan en större helhet skapas. För dig som vill fördjupa dig finns en handledning på engelska till standarden här.

img_0022

Några av de modeller som används idag. Foto: Moa Ranung, CC0.

Ett axplock av diskussionerna handlade om att en analys av användarnas behov och användning av informationen bör komma före eventuella försök att låta modellen styra arbetet framåt i olika domäner (arkiv, bibliotek, museer etc.). Samtidigt ses idén om att kunna aggregera allt i ett och samma format som väldigt intressant, liksom att hitta gemensamma nämnare och kanske besluta om gemensamma förhållningsregler vid strukturering av information för hela ABMK-området. Diskussionerna handlade också i hög grad om hur man idag väljer att strukturera information inom olika domäner. Till exempel kan viss arkivinformation vara svår att koppla till en specifik händelse rent praktiskt. Vikten av infrastruktur togs upp, eftersom sådan är grundläggande för framtida länkningar, liksom frågan om information som inte är tillräckligt gammal och därför hamnar under personuppgiftslagen och sekretesslagen.

I nästa steg kommer tester av öppna verktyg för strukturering av information att göras, och i steg tre diskuterar vi för- och nackdelar med en gemensam API eller SPARQL-endpoint för sökning av distribuerade länkbara data. Projektet kommer att pågå fram till slutet av året, då en slutrapport ska vara färdig.

Moa Ranung