För fjärde gången: Ny mätning av digitalisering av kulturarv i Europa

 

Bild: Passing time 2010, Bernard Spragg, CC0

Nu finns resultaten från Enumerate core survey 4, en enkät som skickades ut till kulturarvsinstitutioner över hela Europa innan sommaren, publicerade. Enkäten innehöll frågor som handlade om digitalisering av kulturarvet, bland annat kopplat till ekonomiska förutsättningar och personella resurser, strategier, olika typer av samlingar, metadata, upphovsrätt och mer därtill. Enkäten var den fjärde i raden och organiserades av Europeana DSI-2. Nära 1000 kulturarvsinstitutioner, både museer, arkiv, bibliotek och andra kulturarvsinstitutioner svarade på enkäten.

Den största skillnaden mot föregående år var att antalet kulturarvsinstitutioner som har en digital strategi har ökat från 34% till 42%. Vanligast är att denna strategi täcker digitalisering av analogt material, men även publicering av digitala samlingar och långsiktigt bevarande täcks relativt ofta av strategin. Totalt 82% av institutionerna ägnar sig åt digitalisering eller har en samling som är tillgänglig digitalt, och i genomsnitt har 22% av institutionernas samlingar digitaliserats. De samlade resultaten från årets enkät finns här, och resultaten från tidigare år här.

Digisam har varit nationell koordinator för enkäten även i år, och vi på Digisams sekretariat vill passa på att tacka alla organisationer som svarat på den! Med över 140 svarande organisationer i Sverige har deltagandet aldrig varit större nationellt, och Sverige placerade sig på andra plats i Europa vad gäller antal svarande organisationer. Tillsammans har ni alla varit med och bidragit till målet om en långsiktigt hållbar plattform för statistik om digitalisering av kulturarvet.

Moa Ranung

 

Rekommendation om Europeanas rättighetsmärkningar

 

1737567202_44cfc64b1e_o

Foto: Lemon from Chile, Andy Thrasher, CC0.

I slutet av förra året lanserade Europeana en ny modell för rättighetsmärkning av kulturarvsmaterial. Modellen kommer från projektet Rightsstatements.org som Europeana har genomfört tillsammans med Digital Public Library of America, Kennisland och Creative Commons. Modellen har tagits fram för kulturarvsinstitutionernas behov av att märka sina digitaliserade samlingar och arkiv med upphovsrättslig status. Till skillnad från Creative Commons-licenserna, som bara kan anges för skyddat material av upphovspersonen själv eller annan rättighetshavare till materialet, kan kulturarvsinstitutionerna själva märka sitt material med de rättighetsmärkningar som Europeana ställer sig bakom. Att märka digitala objekt med upphovsrättslig status gör att användningen av materialet kan öka, på grund av att användare vet vad de kan göra med materialet. Vikten av att märka sitt material lyfts också i Digisams vägledande principer för arbetet med digitalt kulturarv, princip 8: ”Digitala filer och metadata ska vara så enkla som möjligt för andra att använda och återanvända. De digitala objekten ska vara tydligt upphovsrättsligt licensierade/märkta och metadata kan i allmänhet licensieras öppet även om den refererar till skyddade objekt.”

Digisam har tagit fram ett underlag för att hjälpa dem som vill använda sig av Europeanas rättighetsmärkningar. Underlaget godkändes av Digisams styrgrupp i september 2017. Av underlaget framgår vilka märkningar som rekommenderas, vilka som bara bör användas temporärt och vilka som bara ska användas om det redan finns begränsningar för materialet enligt annan lagstiftning, till exempel integritetsskyddslagstiftning. Den slutliga versionen av rekommendationen, och tillhörande mall för beslutsunderlag som kan användas av institutioner som vill använda sig av rekommendationen, kommer att publiceras när den process som krävs vid framtagande av rekommendationer och allmänna råd har genomförts.

Moa Ranung

 

Vad händer i Digisam-samverkan?

 

thisisdigisam

Från vänster: Henrik Löwenhamn, Henrik Summanen, Moa Ranung, Antonio Molin, Lars Lundqvist. Foto: Henrik Löwenhamn, CC-BY

Så var hösten igång och som alltid vid denna tid på året är det full rulle med allt! Vi passar på att ge dig en kortare lägesrapport om hur det ligger till i Digisamsamverkan, framförallt vad gäller bemanning och lite om var vi lagt krutet efter sommaren.

Vilka är vi?

Digisam är den samverkan kring digitalisering av kulturarvet som de medverkande myndigheterna och institutionerna bedriver. Arbetet leds av Digisams styrgrupp och beredningsgrupp tillsammans med sekretariatet, och i dessa tre grupperingar ser bemanningen lite annorlunda ut än tidigare:

• Digisams styrgrupp består idag av Lars Amréus (Riksantikvarieämbetet), Karin Åström Iko (Riksarkivet), Lars Ilshammar (Kungliga biblioteket) och Ann Follin (Centralmuseernas samarbetsråd och Statens museer för världskultur).
• Digisams beredningsgrupp består av Fredrik Lundström (Riksantikvarieämbetet), Peter Krantz (Kungliga biblioteket), Jan Östergren (Riksarkivet) samt Karin Nilsson och David Jansson (Centralmuseerna).
• Digisams sekretariat bemannas idag av Moa Ranung, Henrik Summanen och Antonio Molin, samt Lars Lundqvist som tillförordnad enhetschef fram till årsskiftet. På sekretariatet har vi också visst kommunikationsstöd från Riksantikvarieämbetets kommunikationsenhet genom Henrik Löwenhamn. Catharina Ekdahl, sekretariatets jurist, är tjänstledig i knappt två år framåt och vi för just nu dialog internt kring hur ett fortsatt juridiskt stöd inom Digisam-samverkan kan säkras.

10166485683_c14f8515a8_z

Foto: Autumn Calgary Alberta, Bernard Spragg, CC0

Vad händer nu och i höst?

Först och främst sker, liksom tidigare, en intensiv dialog kring vad Digisam är och bör vara framöver. Nästa års verksamhetsplanering är påbörjad och vi arbetar fortsatt enligt vår fastslagna vision om ett kulturarv som är digitaliserat, tillgängligt och användbart för alla. Särskilda aktiviteter som just nu pågår är dessa:

• Digisams textavtalsarbete fortsätter enligt plan och en uppdatering av bildavtalet kommer att ske längre fram. Dessutom har Digisams styrgrupp fastslagit en rekommendation som handlar om Europeanas rättighetsmärkningar, och en uppdatering av Digisams vägledning kring upphovsrätt och angränsande lagstiftning har genomförts. Vi kommer att sprida information om dessa så fort de är publicerade.
• Pilotprojektet om aggregering och länkad data, som handlar om att sondera möjligheterna kring att åstadkomma interoperabilitet mellan informationsmängder som finns hos olika kulturarvsorganisationer, vare sig de tillhör arkiv-, biblioteks- eller museiområdet, har kommit halvvägs. En slutrapport kommer att vara klar innan årsskiftet.
• Digisam arrangerar ett toppledarforum kring digital transformation i oktober. Till detta har de högsta cheferna vid Digisams medverkande myndigheter och institutioner bjudits in, för att föra gemensamma diskussioner i frågan och involvera ledarna i att utveckla det ledarskap som behövs för att inom kulturarvsområdet svara upp mot regeringens mål om att Sverige ska bli ledande när det gäller att ta tillvara de möjligheter den digitala tekniken ger.
• Vi arbetar vidare med de förslag som finns i Digisams tidigare rapport kring lagring och långsiktig användbarhet, och utreder bland annat juridiska aspekter kopplat till dessa.
• Vetenskapsrådet, Riksbankens jubileumsfond och Kungliga Vitterhetsakademien välkomnar just nu forskare och företrädare för kulturarvsinstitutioner att delta under ett idéseminarium i oktober för att få underlag för utformning av eventuella utlysningar eller andra gemensamma satsningar under kommande år. Bakgrunden är satsningen på en förstärkning av datadriven forskning från regeringens sida. Digisam för kontinuerlig dialog med Vetenskapsrådet kring satsningen.

Vi ser fram emot att fortsätta samverkan brett över organisationsgränserna. Och om du vill träffa sekretariatet redan denna vecka för att diskutera frågorna ytterligare, är du mer än välkommen på fredagens #digisamfika!

Moa Ranung

 

Små men betydelsefulla tillägg i upphovsrättslagen

Small things, Big things

CC-BY Sherman Geronimo-Tan

Halvårsskiftet brukar innebära en del förändringar i lagstiftningen. Det gäller i år även upphovsrättslagen. För några små tillägg och förändringar i den lagen har nämligen riksdagen klubbat igenom under våren. Vissa på kulturarvsområdet kommer att ha god nytta av dem.

Sedan tidigare får statliga och kommunala arkiv och olika typer av bibliotek som drivs av det allmänna kopiera sitt upphovsrättsligt skyddade material för bevarande, kompletterings- eller forskningsändamål. Kopieringen får ske oavsett om det skyddade materialet har offentliggjorts tidigare eller inte. Den här kopieringsmöjligheten gäller både i digital och analog form, men omfattar däremot inte datorprogram. Inskränkningen innehåller även rätt att på vissa sätt få sprida de framställda exemplaren.

Tillägget från den 1 juli riktar sig till alla övriga arkiv och bibliotek. Det innebär att även dessa från det datumet får framställa kopior av sitt skyddade material, men bara om det sker i bevarandesyfte. Någon rätt att sprida kopiorna får de däremot inte. Den här utvidgningen av kretsen arkiv och bibliotek gäller även för vilka som efter halvårsskiftet kan få ingå avtalslicensbaserade avtal, dvs. när det handlar om massanvändning av upphovsrättsligt skyddade verk och bilder. Ett exempel på ett sådant avtal är Digisams rekommenderade bildavtal.

Ytterligare en ändring i upphovsrättslagen gäller de bibliotek och organisationer som arbetar för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. För den här typen av institutioner och organisationer finns möjlighet att få framställa, sprida och överföra exemplar av offentliggjorda litterära, musikaliska och bildkonstverk, så länge det sker på sätt som behövs för att funktionsnedsatta personer ska kunna ta del av verken och det inte sker genom ljudupptagningar. Berörda upphovspersoner och rättighetshavare har dock rätt till ersättning. Den här paragrafen är inte ny i sig, men tidigare gällde den bara de bibliotek och organisationer som regeringen beslutat om.

/Catharina Ekdahl

 

Koppla ihop kulturarvet

 

3939591508_49c58b6522_o

Foto: Chains and life. Henrique Pinto. CC0.

Hur kan man åstadkomma interoperabilitet mellan informationsmängder som finns hos olika kulturarvsorganisationer, vare sig de tillhör arkiv-, bibliotek- eller museisektorn? Vilka är de gemensamma nämnarna? Och går det att länka ihop informationen så att en slutanvändare, som söker efter en viss slags information, enklare kan komma åt den och hitta relevant information på samma tema över domängränserna? Det är exempel på frågor som ställs i Digisams pilotprojekt om aggregering och länkad data, som nu är i full gång. Pilotprojektet beslutades av Digisams styrgrupp redan innan årsskiftet, då Digisam bytte organisationstillhörighet från Riksarkivet till Riksantikvarieämbetet, och vi ser fram emot resultaten. Marie Gustafsson Friberger, PhD i datavetenskap, håller som konsult i projektet.

I veckan hade vi en första workshop med representanter från ABMK-sektorn för att kartlägga modeller och vokabulär som finns idag, och vad dessa faktiskt beskriver. Som förväntat finns det en bred flora modeller. Vi diskuterade också möjligheten att använda modellen CIDOC CRM RDF som gemensam ontologi för kulturarvsinformation, eftersom den skapar förutsättningar för semantiska länkar. Genom CIDOC-CRM, som också är en ISO-standard, strukturas information utifrån händelser och relationer. Till exempel kan en konferens som har gått av stapeln ses som en händelse. Likaså kan skapandet av ett specifikt dokument under konferensen ses som en händelse. Och kopplat till dessa händelser kan man skapa relationer mellan händelserna och annan information, till exempel att en viss person ’deltog under’ konferensen eller att konferensen ’skedde på’ en specifik plats. På så sätt kan en större helhet skapas. För dig som vill fördjupa dig finns en handledning på engelska till standarden här.

img_0022

Några av de modeller som används idag. Foto: Moa Ranung, CC0.

Ett axplock av diskussionerna handlade om att en analys av användarnas behov och användning av informationen bör komma före eventuella försök att låta modellen styra arbetet framåt i olika domäner (arkiv, bibliotek, museer etc.). Samtidigt ses idén om att kunna aggregera allt i ett och samma format som väldigt intressant, liksom att hitta gemensamma nämnare och kanske besluta om gemensamma förhållningsregler vid strukturering av information för hela ABMK-området. Diskussionerna handlade också i hög grad om hur man idag väljer att strukturera information inom olika domäner. Till exempel kan viss arkivinformation vara svår att koppla till en specifik händelse rent praktiskt. Vikten av infrastruktur togs upp, eftersom sådan är grundläggande för framtida länkningar, liksom frågan om information som inte är tillräckligt gammal och därför hamnar under personuppgiftslagen och sekretesslagen.

I nästa steg kommer tester av öppna verktyg för strukturering av information att göras, och i steg tre diskuterar vi för- och nackdelar med en gemensam API eller SPARQL-endpoint för sökning av distribuerade länkbara data. Projektet kommer att pågå fram till slutet av året, då en slutrapport ska vara färdig.

Moa Ranung

 

Delta i ENUMERATE Core Survey 4 – För värdefull statistik om digitalt kulturarv

 

2932900735_268a9b00e3_o

Numbers. Indianapolis Museum of Art. Inga kända copyrightrestriktioner.

Initiativet ENUMERATE är en del av Europeana, och har som mål att ta fram en långsiktigt hållbar plattform för statistik om digitalisering av kulturarvet. Enkäten Core Survey 4 är en uppföljare till enkäterna Core Survey 1-3 som har skickats ut tidigare år till kulturarvsinstitutioner i hela Europa. Digisam är även i år nationell koordinator för enkäten.

Senaste omgången deltog cirka 1000 institutioner från 31 länder i enkäten, och med svar från 134 institutioner i Sverige var Sverige det land som hade näst högst svarsfrekvens – Ett stort tack till alla er som tog er tid att svara på enkäten! Resultaten gör det bland annat enklare att visa på behovet av framtida investeringar i vår sektor.

Vi vill nu uppmuntra din institution att besvara årets enkät. Detta oavsett om ni besvarat en, flera eller ingen utav tidigare enkäter. Enkäten är öppen för alla kulturarvsinstitutioner och riktar sig både till dem som idag har digitaliseringsverksamhet och dem som inte har det. Genom att besvara enkäten får ni möjlighet att se var er institution står jämfört med andra kulturarvsinstitutioner nationellt och internationellt (här kan du se tidigare resultat), och få en överblick över era egna insatser på området digitalt kulturarv. Enkäten gör det också möjligt att jämföra resultat över tid.

Vi hoppas att ni vill vara med, som en del av det långsiktiga arbetet med att digitalisera kulturarvet.

Sista datum att fylla i enkäten är den 15 juni. Enkäten kan fyllas i av valfri person inom organisationen (observera att inbjudan redan kan ha gått ut till chefen på din institution) och enkäten finner du här: Enumerate Core Survey 4

Enkäten är på engelska. All data samlas in anonymt och den insamlade informationen kommer inte att kunna spåras till din institution.

Vid frågor är du välkommen att kontakta moa.ranung@raa.se

 

Digisams styrning, inriktning och piloter

 

2162924871_d351326c41_o-1

Helene Dutrieu, The Library of Congress. Ca 1911. Inga kända copyrightrestriktioner.

Styrning och inriktning

Digisams styrgrupp har haft två möten sedan årsskiftet. Stora delar av diskussionerna har handlat om Digisams fortsatta inriktning och prioriteringar. Visionen är ”kulturarvet är digitaliserat, tillgängligt och användbart för alla”. Digisam ska i högre grad driva frågan om storskalig digitalisering (men inte utföra den) och prioritera ledningen hos kulturarvsinstitutionerna. Med anledning av det senare kommer Digisam att hålla i ett toppledarforum kring digital transformation, riktat till de högsta cheferna hos våra medverkande myndigheter och institutioner, i höst. Diskussionen om inriktningen fortsätter framöver, även i relation till Riksantikvarieämbetets utvidgade uppdrag enligt lagrådsremissen Kulturarvspolitik och den centrumfunktion för utveckling av kulturarvsarbetet som myndigheten ska driva. På denna sida kan du ta del av dokumentation från våra styrgruppsmöten allt eftersom den laddas upp.

Digisams styrgrupp består idag av:

• Lars Amréus, Riksantikvarie, Riksantikvarieämbetet
• Karin Åström Iko, Riksarkivarie, Riksarkivet
• Gunilla Herdenberg, Riksbibliotekarie, Kungliga biblioteket
• Ann Follin, Överintendent, Statens museer för världskultur

Digisams beredningsgrupp, som i sin nya konstellation hade sitt första möte för året i förra veckan, består av:

• Fredrik Lundström, Riksantikvarieämbetet
• Jan Östergren, Riksarkivet
• Göran Konstenius, Kungliga biblioteket
• David Jansson, Musikverket

Ytterligare en beredningsgrupprepresentant från museisidan kommer att utses.

Rapport om lagring för långsiktig användbarhet

Före årsskiftet, innan Digisam bytte organisationstillhörighet från Riksarkivet till Riksantikvarieämbetet, genomförde Digisam ett pilotprojekt kring lagring för långsiktig användbarhet. Under projektet undersöktes möjligheterna till gemensam lagring av digital kulturarvsinformation. Resultaten baserades på praktiska prestandatester av Sunets molnbaserade lagringstjänst och utvärdering av lagringskostnader. Digisams styrgrupp har nu godkänt projektresultatet, men ännu inte tagit ställning till de förslag som läggs fram i pilotprojektets rapport. Digisams beredningsgrupp kommer att bereda frågorna närmare fram till och med hösten. Digisam kommer att skicka ut rapporten och förslagen för synpunkter till de organisationer som är representerade i styrgruppen.

Aggregering och strukturering av kulturarvsinformation

Styrgruppen har sedan tidigare tagit beslut om att Digisam ska genomföra en pilot om aggregering och strukturering av kulturarvsinformation. Pilotprojektet har som mål att testa och utvärdera strukturering och harmonisering av kulturarvsinformation enligt internationella standarder och maskinläsbara format, och tjänster för detta. Just nu jobbar vi på med projektplan och bemanning för projektet och återkommer med mer information när arbetet fått fart.

Moa Ranung

 

Digisam söker chef och utredare – Är någon av dem du?

 

26922179203_5c4a43a6cb_o

Foto: Students Observe Common Loons with spotting scope and binoculars. Glacier NPS. Public domain.

Just nu söker vi en chef och en utredare till Digisam. Dessa är två i en rad tjänster som Riksantikvarieämbetet lyser ut. Digisam, samordningssekretariatet för digitalisering av kulturarvet, blev permanent verksamhet vid årsskiftet när vi bytte organisationstillhörighet från Riksarkivet till Riksantikvarieämbetet. Idag är vi en enhet vid staben och sitter i Riksantikvarieämbetets lokaler i hjärtat av Stockholm.

Digitaliseringen ändrar samhället i grunden. Hos Digisam får du möjlighet att driva utvecklingen framåt och arbeta för ett kulturarv som är digitaliserat, tillgängligt och användbart för alla. Vi arbetar med ett fält där det alltid finns ny kunskap att hämta och med frågor som storskalig digitalisering, länkade öppna data, lagring, upphovsrätt, standarder, riktlinjer och mycket mer. Detta gör vi på både nationell och internationell nivå och i breda samarbeten.

När vi är fulltaliga kommer vi att vara ett team om fem personer i nära samarbete. Är du vår framtida chef eller kollega?

Sök redan idag, eller tipsa någon du tycker bör söka – Sista ansökningsdag är nu på söndag den 23 april.

 

Nu är Digisams textavtalsarbete igång!

 

234447967_516894d7fc_z-1

CC-BY Liz West

Den 20 mars var det dags för ett första möte om Digisams avtalsarbete på textområdet. Med på mötet var representanter från ett par av Digisams medverkande institutioner och myndigheter; KB, Riksarkivet, Institutet för språk och folkminnen, Musikverket och Digisams egen myndighet Riksantikvarieämbetet. Även ett par andra inbjudna personer från Stockholms universitet, Litteraturbanken i Göteborg och Stockholms Stadsarkiv, med särskilda kunskaper om och erfarenheter av upphovsrättsligt skyddat textmaterial, deltog.

Redan i juni 2016 beslutade Digisams styrgrupp att en referensgrupp och en förhandlingsdelegation skulle tillsättas för att arbeta med avtalsfrågor på textområdet. På mötet den 20 mars diskuterades vilka olika typer av upphovsrättsligt skyddat textmaterial som finns på kulturarvsområde och förutsättningarna för att kunna förhandla fram ett avtal som ger institutionerna möjlighet att använda materialet digitalt. Mötet var även en temperaturmätare på intresset för en avtalslicensbaserad lösning, likt det avtal som Digisam förhandlade fram hösten 2015 på bildområdet.

Viktiga frågor som lyftes på mötet handlade om hantering av personuppgifter och integritetsskydd. Något som berör en hel del av det textmaterial som finns på kulturarvsområdet, exempelvis personarkiv, brev, intervjuer och frågelistmaterial.

Det arbete som Digisam nu har påbörjat kommer att drivas vidare av den referensgrupp som bildades på mötet. Planering för ett heldagsseminarium den 12 maj pågår. Skulle det visa sig att det finns behov av ett avtalslicensbaserat avtal på textområdet kommer Digisams förhandlingsdelegation att involveras i arbetet efter sommaren.

Har du frågor eller vill bidra till arbetet? Hör av dig till catharina.ekdahl@raa.se.

Catharina Ekdahl

 

 

Digisams bildavtal har utvärderats – nyhet om bilder i sociala medier

 

bild-3 bild-5

Foto: Ellinor Perlefelt

Den 16 mars samlades representanter från tretton av Digisams medverkande kulturarvsinstitutioner och myndigheter i Filmhuset i Stockholm för utvärdering av Digisams bildavtal. Det är snart ett år sedan det första enskilda bildavtalet undertecknades med upphovsrättsorganisationen Bildupphovsrätt i Sverige. Först ut att teckna bildavtalet var Naturhistoriska Riksmuseet.

Vid utvärderingen kom många värdefulla synpunkter fram. Det handlade om allt från önskemål om förtydligande av vilken typ av bildmaterial som omfattas av avtalet, till hur beräkningen av antalet bilder ska ske i rapporteringen till Bildupphovsrätt.

De institutioner som redan har undertecknat bildavtalet ser avtalet som en bra försäkringslösning som ger möjlighet att använda det upphovsrättsligt skyddade bildmaterial som redan finns bland det som man hittills har digitaliserat. Flera av de institutioner som ännu inte har undertecknat bildavtalet berättade att de tidigare inte har förstått vad avtalet egentligen innebär och vilken nytta den egna institutionen kan ha av det. I utvärderingen kom det även fram att Digisams arbete haft stor betydelse för en ökad medvetenhet om upphovsrättsliga frågor hos kulturarvsinstitutionerna.

Den största nyheten under utvärderingsseminariet stod Bildupphovsrätt för. De berättade att bildavtalet numera även inkluderar publicering av alla typer av skyddat bildmaterial, inklusive fotografier, i institutionernas sociala medier. De plattformar som omfattas är Twitter, Facebook, Instagram, Pinterest, Flickr och Youtube. Ändamålet ska vara kulturellt, för utbildning eller forskning. Publicering i sociala medier gäller främst för de 120 bilder som ingår i grundpriset för avtalslicensen.

En uppföljning av inkomna synpunkter under utvärderingen kommer ske under våren av Digisam och Bildupphovsrätt.

Läs mer om Digisams rekommenderade bildavtal här.

Catharina Ekdahl