Posted on

b2ap3_thumbnail_stjarnor.jpg

Nu finns Digisams Rekommendation om öppna data att läsa här. Rekommendationen bygger på den stjärnmodell som formulerats av Tim Berners-Lee, mannen bakom internet. Modellen visar tydligt vägen mot den semantiska framtiden.

Digisam har gett ut två rekommendationer  som utgör en del av de nationella riktlinjer för nationell informationshantering  som det ingått i vårt uppdrag att ta fram. De nationella riktlinjerna tar avstamp i Digisams 14 vägledande principer. Utgångspunkten är att de nationella riktlinjerna ska sammanlänka vision, mål, strategier och dagligt arbete. För att säkra det behöver de vägledande principerna kompletteras med ytterligare dokument till stöd i det dagliga arbetet. De stödjande dokumenten utgörs av nyss nämnda rekommendationer samt en vägledning, checklistor och handböcker (kommer snart).

Susanne Danelius

Tagged in: öppna data

b2ap3_thumbnail_Skarmavbild-2016-05-23-kl.-15.54.43.png
Bild från sidan 468 ur "Bell telephone magazine" (1922). Inga kända copyright-restriktioner

Digisams pilotprojekt kring lagring för långsiktig användbarhet går nu in i en skarpare testfas. Pilotprojektet är en del av ett pågående arbete kring en skalbar och flexibel infrastruktur som utförs i samverkan med SUNET, och syftar till att ta fram en effektivare infrastrukturell lösning för gemensam lagring för att skapa högre användbarhet av digital kulturarvsinformation. Här  kan du läsa mer om bakgrunden till arbetet.

Pilotprojektet har haft en förberedelsefas under 2015 och planeras att löpa till hösten 2016. Under projektet ska en modell som bygger på gemensam lagring testas och utvärderas. I utvärderingen kommer hänsyn bland annat tas till eventuella skalfördelar, och kravspecifikationen för modellen kommer att innehålla förslag på lösningar för beständiga identifierare. Förhoppningen är att lösningen kan bidra till effektivare hantering av information och högre grad av interoperabilitet.

I Digisams förstudie pekades en gemensam lagringslösning ut som önskvärd, antingen centraliserad eller distribuerad. Pakettjänster för bevarande kan eventuellt ligga ovanpå en sådan teknisk lösning. Från institutionerna finns önskemål om att kunna sköta lagringen i de egna systemen genom ett gemensamt administrationsgränssnitt. Därför anordnade vi inom ramen för projektet ett seminarium  tillsammans med SUNET, där både systemleverantörer och systemutvecklare för samlingssystem deltog. Under seminariet blev det tydligt att några specifika användarfall behöver testas för att se vilka gemensamma fördelar som kan finnas vid en gemensam lösning, utöver exempelvis ekonomisk vinning. För närvarande utformar vi några sådana scenarier tillsammans med flera kulturarvsinstitutioner, för att i nästa steg testa dessa.

b2ap3_thumbnail_lagring_gemensam_distribuerad_2.png

Bild: S. Danelius CC 0

Illustrationen visar hur institutionerna skulle kunna arbeta i ett gemensamt administrationsgränssnitt (alternativt direkt i sina egna samlingssystem för dem som enklare använder dessa) för att sedan, via kvalitetshöjande tjänster, lagra informationen i standardiserade informationspaket. Ett användargränssnitt kan sedan göra informationen lättare att använda.

Sanja Halling

Posted on

loggan

Den 14-16 oktober anordnar Digisam i samarbete med Stockholms stadsarkiv ett kreativt event och hack – Hack4Heritage – där fokus ligger på öppen kulturarvsdata och andra öppna kulturarvsresurser. Under fredagkvällen och hela helgen blir Stockholms stadsarkiv på Kungsklippan en mötesplats där kulturarvet får nytt liv i form av nya kopplingar, lösningar eller konstformer. Du som deltar får möjlighet att träffa nya människor, tävla och skapa med hjälp av din dator eller helt andra verktyg och material, och du som bidrar med kulturarvsresurser får se dessa utvecklas på spännande och oanade sätt.

Hack4Heritage är ett av fyra nationella event och hack (ett finskt, ett danskt, ett svenskt och ett norskt) som hålls under 2016 genom ett nordiskt samarbete kring öppen kulturarvsdata. Först ut att arrangera sitt event var Finland, se tidigare bloggpost om Hack4FI.

Vi kommer att återkomma med mer information så håll ögonen öppna!

Har du frågor, idéer eller vill bidra redan nu? Kanske har du till och med ett dataset eller andra öppna kulturarvsresurser som väntar på att användas? Kontakta projektledare Moa Ranung på Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..

arkitektur

Architecture Maria Eklind CC BY-SA

De senaste veckorna har präglats av en livlig debatt om fotografering och publicering av offentliga konstverk. Orsaken är det prejudicerande beslutet från Högsta domstolen den 4 april i tvisten mellan Wikimedia Sverige och upphovsrättsorganisationen Bildupphovsrätt (tidigare BUS). Vårt blogginlägg om HDs beslut och konsekvenserna av det hittar du här.

Ungefär samtidigt som debatten om offentliga konstverk nu har förts i Sverige, har EU-kommissionen öppnat ett nytt offentligt samråd. Den här gången vill de bland annat få in synpunkter på den s.k. panoramafriheten. Panoramafriheten handlar om just möjligheten att få fotografera upphovsrättsligt skyddade offentliga konstverk och byggnader, utan att det innebär intrång i de berörda konstnärernas och arkitekternas rättigheter. I Sverige har vi genom HDs beslut fått veta att fotografering, eller ”avbildning” av offentliga konstverk får ske enligt den bestämmelse som finns, men att den inte omfattar när bilderna sedan görs tillgängliga i en öppen databas som Wikimedia Sveriges webbsida offentligkonst.se. Bildupphovsrätt har därefter meddelat att privatpersoner i vart fall inte ska behöver oroa sig för att publicera den typen av bilder i sociala medier, se här.

Under sommaren 2015 uppmärksammades panoramafriheten i samband med att ett förslag om begränsning av den dök upp i EU-parlamentet. Begränsningen handlade om att möjligheten att avbilda skyddade byggnader och offentliga konstverk endast skulle gälla för icke-kommersiella sammanhang. Förslaget röstades ner i parlamentet. Även ett tilläggsförslag om att alla EU-länder skulle få panoramafrihet inskriven i lagstiftningen röstades ner. I ett flertal andra EU-länder är nämligen panoramafriheten mycket mer begränsad än i Sverige. I Danmark och Norge får avbildning av offentliga konstverk inte ske, om konstverket i sig är huvudmotivet i bilden. I Frankrike, Italien, Grekland och ett par länder till har man gått ett steg längre. Där är det förbjudet att avbilda skyddade byggnader och offentliga konstverk utan tillstånd från berörda upphovspersoner.

I EU-kommissionens aktuella offentliga samråd ställs sammanlagt sju frågor om panoramafriheten. EU-kommissionen vill få reda på hur situationen ser ut i dagsläget, om en generell panoramafrihet ska gälla för alla EU-medlemsländer och i så fall på vilket sätt. EU-kommissionens enkät ger ännu en gång möjlighet för bl.a. organisationer, myndigheter, institutioner och enskilda personer att tycka till om den nuvarande och framtida lagstiftningen på upphovsrättens område. Ta chansen att låta EU-kommissionen få ta del av just dina synpunkter! Det finns gott om tid. Sista dag för att besvara enkäten är den 15 juni.

Catharina Ekdahl

Tagged in: juridik upphovsrätt

Digisam deltar i

EuropeanaDCH-RPSwe-CLARINRICHESATHENA Plus