Nyttan med data uppstår när de används

Foto: Johanna Berg CC 0

Foto: Johanna Berg CC 0

Vad är egentligen digital humaniora och vad har den med kulturarvet att göra? Det är tydligen många som undrar, för måndagen den 12 september 2016 lockade ett seminarium på temat drygt 70 personer till Kungliga bibliotekets hörsal. Arrangör var Digisam i samverkan med KB och SWE-CLARIN, och deltagarna i huvudsak kolleger från forskningsbibliotek, arkiv och museer.

Under dagen gick vi från den övergripande frågan vad digital humaniora kan vara (Cecilia Lindhé), genom en fördjupning i språkteknologins magi (Leif-Jöran Olsson) och vidare in i en rad exempel på hur olika verktyg tillämpats i praktiken – av både språkteknologer och humanistiska forskare.

Återkommande teman under dagen var som vanligt vikten av konsekvent tillämpade standarder, öppna licenser och samarbete. Peter Krantz avslutade stilenligt med några proffs-tips för oss alla att tänka på genast (se bild).

Ta gärna del av dagens presentationer här: (Listan kommer att fyllas på)

Cecilia Lindhé – Humaniora, digitalisering och kulturarvets olika gränssnitt
Leif-Jöran Olsson – Språkteknologin till din tjänst
Marie Lennersand – Från arkiv till text. Gender & work och andra arkivdatabaser
Anders Brun – OCR, HTR och datautvinning för historiska dokument
Christopher Kullenberg – SOU – Statens röst digitaliserad?
Hillevi Hägglöf – Kvantitativ samhällsanalys med språkteknologiska metoder
Peter Krantz – Vad kan man göra nu genast?

Johanna Berg

 

Auktoritetsfiler och beständiga identifierare i praktiken

Viktor Lundgren CC BY

Foto: Viktor Lundgren CC BY

Vad menas med auktoritetsfiler?

När man ska skapa kopplingar mellan digital information från olika institutioner, domäner och metadatamodeller, kan informationen länkas samman genom så kallade auktoritetsfiler. Det innebär att datakällor som kan vara referenspunkter för beskrivning av information från flera institutioner tillgängliggörs online. Dessa kan t.ex. vara personer, organisationer, platser, händelser, ämnen och liknande data som har att göra med samlingarna men som är av mer generell natur och på så sätt oberoende av kulturarvssektorns olika traditioner av informationshantering. Via dessa data kan man sedan referera till arkiv-, biblioteks- eller museimaterialet.

Auktoritetsfiler är också en lättillgänglig sökingång för den användare som saknar insikt i hur arkiv, bibliotek och museer ordnar sina samlingar. Samtidigt innebär filerna att även om sökbarheten förbättras, så blir det i längden inte så enkelt att få fram relevanta resultat endast med hjälp av dem. Ibland finns också auktoritetsfiler som refererar till olika aspekter av samma företeelse. Till exempel kan en person förekomma i flera olika auktoritetslistor, i olika roller.

Sökandet efter Viktor Lundgren – Ett praktiskt exempel

Som ett praktiskt exempel kan vi nämna att vi inom arbetsgruppen för Riksarkivets pilotprojekt i Västernorrland  valt att länka samman fotografier av fotografen Victor Lundgren. (Se mer information i en tidigare bloggpost ). I Murbergets  samlingssystem hittade vi en hel del fotografier av Viktor Lundgren, bland annat med hästar som motiv. I NAD (Nationella Arkivdatabasen)  fanns det en fotografisamling av Janrik Bromé där vi fick en träff på samma fotograf, Viktor Lundgren, men inte som fotograf utan som motiv på en fotografi. Troligtvis var det ett självporträtt han tog som skulle skickas som julkort, med följande text på kortets baksida: ”God Jul och Gott Nytt år! Tillönskar Viktor Lundgr” (resten saknas).

Men vårt sökande efter fotografen Viktor Lundgren i det nationella fotografregistret i Kulturnav  gav inga träffar, trots att det fanns en auktoritetspost av honom som fotograf inbäddad i en metadatapost från Sundsvall museum. I Kulturnav är det möjligt att samarbeta kring auktoritetslistor, och i arbetsgruppen diskuterade vi om man kan lägga till en auktoritetspost i det nationella fotografregistret. Vi tog kontakt med Kulturnav/Nordiska museet och fick hjälp med att lägga till en auktoritetspost om fotografen Viktor Lundgren i registret, så att vi kunde länka till den. Posten om Lundgren som fotograf länkades även till posten i Libris. Nu dök även en intressant fråga om identifierare upp. I allmänhet bör auktoritetsfiler inte dupliceras, men här fanns det två olika auktoritetslistor. Den ena listan omfattar författare och pekar på Lundgren i sin roll som författare, och den andra, nationella fotografregistret, pekar på Lundgren i hans roll som fotograf. Fotografier av Lundgren fanns även med i Svenska Turistföreningens arkiv på Nordiska museet, men fotografierna i databasen var enbart märkta ”V Lundgren” och hans namn hade följaktligen inte hamnat i registret. Nu när Lundgrens namn fanns i registret kunde även dessa poster och medföljande information kopplas till auktoritetsposten.

När vi fick reda på grundläggande information om Viktor Lundgren kunde vi lätt hitta mycket mer information om honom i NAD, inklusive kyrkoböcker (födelseböcker, sockenbok och länsrättsliga arkiv (bouppteckning). Vi kunde även hitta information om Lundgren som författare och information (och auktoritetsfil) i Libris  och VIAF (Virtual International Authority File).

Och sedan?

Det finns ingen tvekan om att Lundgren bör finnas i flera listor, i sina olika roller, men finns det ett behov av två separata beständiga identifierare? Ska en ”samma som ”-sammanlänkning skapas eller borde identifieraren från Libris/VIAF återanvändas? Tekniskt sett finns det flera vägar att gå, som är delvis beroende av den tekniska plattformen, och det är en intressant fråga att arbeta vidare med framöver.

Sanja Halling

 

Digisams verksamhet fortsätter

I budgetpropositionen för 2017 föreslår regeringen att Digisams verksamhet får en fortsättning.

”Regeringen bedömer att det arbete som Digisam har bedrivit i huvudsak bör fortsätta. Regeringen bedömer att Riksantikvarieämbetet fr.o.m. den 1 januari 2017 bör driva det nationella samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling av kulturarvet och avser att återkomma med preciseringar avseende denna uppgift i den aviserade kulturarvspolitiska propositionen.”

Vi är glada för att vårt arbete lett till att regeringen vill se en fortsättning på arbetet och återkommer när vi vet mer om detaljerna kring detta.

Rolf Källman

 

Digisam i Kanada

bild_kanada

Guy Berthiaume invigningstalar. © 2016 Canadian Library Association. All Rights Reserved

Vid en högtidlig ceremoni i Ottawa, den 3 juni i år, lanserade chefen för Library and Archives Canada (LAC), Guy Berthiaume, den kanadensiska nationella strategin för digitalisering av kulturarvet

Inför arbetet med att ta fram strategin gjorde LAC en omfattande omvärldsanalys. Tre internationella exempel lyftes fram som särskilt intressanta för den kanadensiska strategin: det holländska nationalbiblioteketets stategiska plan, The Power of Our Network, Digital New Zealand och svenska Digisam.

Det som våra kanadensiska kollegor lyfte fram som särskilt intressant med Digisam var det balanserade perspektivet på hela den digitala livscykeln och ett sekretariat som en del av den nationella strategin för digitaliseringen av kulturarvet.

Jag var inbjuden talare vid lanseringen och deltog också, tillsammans med Dan Cohen, Digital Public Library of America (DPLA) och Quinton Atkinson, Ancestry, i ett möte med LAC:s chefsgrupp för att utbyta erfarenheter.

Voyagers

Voyagers at dawn. Frances Anne Hopkins. Library and Archives Canada CC BY

Vistelsen i Ottawa bjöd också på ett besök på LAC:s imponerande digitaliseringscenter i Gatineau och ett trevligt informellt möte på den svenska ambassaden.

Baserat på Digisams och Digital New Zealands modeller pågår för närvarande etableringen av ett sekretariat vid LAC.

Vi är förstås väldigt glada för att vårt arbete och modellen med ett sekretariat som Digisam är en av tre förebilder för den kanadensiska strategin. De fördjupade kontakterna med Kanada har i sin tur uppmärksammat oss på hur mycket vi har att lära och inspireras av i Kanadas välorganiserade och engagerande sätt att arbeta med digitaliseringen av kulturarvet.

Vi önskar våra kollegor i Kanada lycka till. Vi kommer att följa ert arbete och hoppas på fortsatt samverkan och utbyte.

Rolf Källman

 

Hack4Heritage – välkommen på workshop

logga

Det kreativa eventet och hacket Hack4Heritage den 14-16 oktober närmar sig med stormsteg, och både deltagare och data/innehåll till hacket börjar droppa in ordentligt. Nu bjuder vi in både organisationer, som bidrar med data och innehåll, och hack-deltagare till varsin workshop inför eventet.

Workshop för dig som bidrar med data

Vi bjuder in alla organisationer som vill eller kommer att bidra med data till en workshop i Stockholm den 20 september kl. 13.30-16.00. Workshoppen handlar om hur vi kan engagera olika grupper i att kreativt använda era öppna kulturarvsdata och andra öppna kulturarvsresurser. Vi går också igenom praktikaliteterna och processen kring Hack4Heritage. Alla som deltar kommer att ha möjlighet att ställa frågor, och få vidare guiding vid behov. Workshoppen hålls på engelska. För att anmäla dig och/eller få mer information, kontakta moa.ranung@riksarkivet senast den 8 september.

Workshop för dig som vill vara med och designa eventet

Inför Hack4Heritage välkomnar vi dig, som deltagare under eventet, till en Co-Creation Workshop i Stockholm den 21 september kl. 13.30-16.00 för att diskutera och aktivt delta i planeringen av Hack4Heritage. Vi vill veta mer om hur du skulle vilja att eventet formas, hur dagarna ska se ut och vad de ska innehålla, och höra mer om dina tankar kring de öppna data som kommer att finnas. Dina åsikter är viktiga för oss! För att anmäla dig och/eller få mer information, kontakta moa.ranung@riksarkivet.se senast den 13 september.

Anmäl dig till Hack4Heritage idag!

Glöm inte heller att anmäla dig till själva eventet för att garantera dig själv en plats

gubbs

Linjearbete, 1940-talet (plats och personer okända) Televerket Östersunds fotosamling. PDM

Och data?

Alla data och annat kulturarvsinnehåll publiceras löpande här. Tack till alla som har bidragit så här långt! Några spännande exempel på data och innehåll som redan har publicerats på sidan är:

 

Ett axplock från Digisams rapport ”Ett digitalare kulturarv” – Säkra behovet av juridiskt stöd

sunlight

Sunlight Brandon Glesbrecht CC BY

Ett av de starkaste och oftast återkommande önskemålen från Digisams medverkande myndigheter och institutioner är behovet av ett kontinuerligt juridiskt stöd. I den löpande verksamheten hos kulturarvsinstitutionerna uppkommer juridiska frågor som måste lösas för att man ska komma vidare. I vissa fall krävs det för att säkra att institutionen inte bryter mot lagen eller riskerar att fatta felaktiga beslut. Frågorna handlar ofta om upphovsrätt, integritetsskydd och avtalsrätt. Bara ett mindre antal av de statliga kulturarvsinstitutionerna har egen juridisk kompetens. Något som riskerar att båda försvåra och fördröja i det dagliga arbetet. Utsikterna att de juridiska frågeställningarna för kulturarvsinstitutionerna ska minska med åren är inte en trolig utveckling. Snarare tvärt om.

Upphovsrätten är ett av de juridiska rättsområden som har genomgått flest ändringar och även framöver lär kompletteras eller förändras i takt med den digitala utvecklingen. Omvärldsbevakningen är inte lätt att hänga med i. Den kräver dessutom kontakter på ett europeiskt plan för att fånga och uppmärksamma vad som är på gång. Även det är något som kulturarvsinstitutionerna kan behöva aktiv hjälp med att följa och förstå.

Digisam har under sin verksamhetsperiod försökt underlätta för kulturarvsinstitutionerna genom juridisk rådgivning i både muntlig och skriftlig form. Ett exempel är Digisams juridiska vägledning. Den beskriver hur upphovsrätten är uppbyggd och vad den innebär för en kulturarvsinstitution som användare eller rättighetshavare. Digisam har även bidragit till licensieringsmöjligheter på bildområdet som inte fanns tidigare i det samordnade skick som Digisam kan erbjuda. Under hösten 2015 förhandlades en rekommendation om bildavtal fram av Digisam och upphovsrättsorganisationen Bildupphovsrätt i Sverige gemensamt. Rekommendationen innehåller både villkoren och kostnaden för att teckna ett bildavtal för digital storskalig användning av olika typer av bildmaterial.

I Digisams rapport till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet föreslår Digisam att ett samordnat stöd inrättas permanent med uppgift att löpande bistå kulturarvsmyndigheterna och institutionerna i frågor som främst rör upphovsrätt och angränsande lagstiftning. Stödet bör vara relaterat till lagring, bevarande, tillgängliggörande och användning av digital kulturarvsinformation.

Catharina Ekdahl

 

Hålla kursen

arrow

Foto: S. Danelius CC0

Visioner är ofta lätta att komma överens om. Likt ledstjärnor visar de riktningen mot en önskad, men kanske inte fullt ut realiserbar framtid. I strategier beskrivs vi hur vi ska oss till utstakade mål som leder mot visionen. Det krävs oftast ett djupare arbete för att vi ska bli eniga om strategierna. Är det verkligen den här vägen som tar oss snabbast och säkrast framåt? Hur ska vi kunna välja när det ena alternativet verkar nog så gott som det andra?

Ofta är det inte heller helt enkelt att överblicka konsekvenserna av de strategiska valen. Antingen påverkar strategierna det dagliga arbetet, som för det mesta fungerar men kanske inte leder mot målen. Eller så är det precis tvärtom, att de som gör det dagliga arbetet ser hur arbetet ska drivas och frustrerat konstaterar att de övergripande strategierna inte stöjder detta.

En fungerande strategi måste därför knyta samman visionen med det dagliga arbetet. Top-down och bottom-up perspektiven behöver kunna mötas och ge näring åt varandra.

Digit@lt kulturarv och Digisam

I Digit@lt kulturarv, regeringens strategi för digitaliseringen av kulturarvet, fick Digisam i uppdrag att ”ta fram förslag om nationella riktlinjer för hur en samordnad digital informationshantering och ett samordnat och kostnadseffektivt digitalt långtidsbevarande av samlingar och arkiv, inkluderat audio-visuella arkiv, kan ske hos de statliga institutioner som samlar, bevarar och tillgängliggör kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation.” Digisam fick också i uppdrag att ”presentera allmänna råd för digitalisering och tillgängliggörande av samlingar och arkiv som ska främja prioriteringar inom digitaliseringsarbetet och ett framtida användande av gemensamma format samt öppna och gemensamma standarder för det statliga kulturarvsområdet.”

Frågan om långsiktigt bevarande valde Digisam att bryta ut som en särskild arbetsuppgift. Frågorna om en samordnad digital informationshantering och allmänna råd valde Digisam att hantera dels inom ramen för infrastruktur, dels inom ramen för det som i rapporten Ett digitalare kulturarv – Digisams verksamhet 2011-2015 presenteras som ett förslag till nationella riktlinjer för digitalisering av kulturarvet.

Nationella riktlinjer

Vad är egentligen nationella riktlinjer för en samordnad hantering av digital kulturarvsinformation? Utifrån hur Digisam valt att bygga upp riktlinjerna så är det ett antal dokument som på olika nivåer stödjer och leder kulturarvsmyndigheterna och institutionerna i arbetet med att nå de övergripande målen för ett digitalt kulturarv. Riktlinjerna är tänkta att kunna fungera som stöd för alla typer av kulturarvsaktörer, även långt utanför Digisams krets av medverkande myndigheter och institutioner.

En ryggrad i de nationella riktlinjerna är Digisams vägledande principer för arbetet med digitalt kulturarv. De är framtagna för att vara till hjälp vid de strategiska val som behöver göras längs vägen mot en kostnadseffektiv samordnad digital informationshantering. Varje princip stöds av en kort beskrivning, ett förklarande motiv och några konsekvensmeningar som pekar på vilka insatser som kan krävas. Eftersom principerna ska gälla långsiktigt innehåller de inga referenser till specifika tekniska lösningar eller format. De ska heller inte ses som mål att uppnå och bocka av, utan som just principer att hålla kursen mot.

Men för att de nationella riktlinjerna ska kunna vara till hjälp för att sammanlänka vision, mål och strategier med det dagliga arbetet krävs ett konkret stöd. I ett första steg har detta utarbetas i form av rekommendationer, vägledningar och checklistor. Detta är också ett svar på uppdraget till Digisam att presentera allmänna råd för digitalisering och tillgängliggörande av samlingar och arkiv. Digisams bedömning är att det mest effektiva sättet att närma sig frågan om allmänna råd är att utforma rekommendationer. Digisams stöddokument utgår från och bygger vidare på redan nedlagt arbete i tidigare satsningar, både nationellt och internationellt. För att de nationella riktlinjerna ska ge långsiktigt hållbar vägledning krävs också en kontinuerlig förvaltning av såväl helheten som ingående delar.

Rätt använda är visioner och strategier kraftfulla verktyg för att staka ut riktningen mot de mål som leder oss framåt. Men de måste användas lyhört och ödmjukt. Om de bara tillämpas uppifrån och ned utan att öppna upp för inspel, påverkan och delaktighet från och i samverkan med dem som dagligen arbetar med förvaltningen av digital kulturarvsinformation, försvinner utrymmet för ett növdvändigt agilt arbetssätt. Ett balanserat strategiskt arbetssätt där idéer fångas upp, diskuteras och sätts i verket och där användaren aldrig släpps ur fokus är en nödvändig framgångsfaktor.

Rolf Källman

 

Rättighetsmärkning av kulturarvet på nytt sätt

 b2ap3_thumbnail_RightsStatements.org.jpg

Nu finns ett nytt sätt att rättighetsmärka kulturarvsmaterial. Märkningssystemet är särskilt designat för kulturarvsinstitutioner och har sin utgångspunkt i de rättighetsfrågor som präglar kulturarvsområdet. Projektet drivs under namnet RightsStatements.org och handlar om sammanlagt 12 olika typer av märkningar. Syftet med märkningarna är att upplysa besökare och användare om vilken upphovsrättslig status det digitalt tillgängliggjorda kulturarvsmaterialet har och i så fall hur eller om vidareanvändning får ske. Bakom projektet står bl.a. Europeana och DPLA.

De 12 rättighetsmärkningar som har tagits fram i RightsStatements.org är indelade i tre huvudgrupper; 1) material med upphovsrättsligt skydd, 2) material som inte är upphovsrättsskyddat och 3) material där den upphovsrättsliga statusen är oklar. Märkningarna är i likhet med Creative Commons-licenserna maskinläsbara och kan användas över hela världen. Tanken är att märkningen sker av den kulturarvsinstitution som digitaliserar materialet, eftersom det är den som oftast känner till materialets upphovsrättsliga status och om det finns begränsningar i användningsrätten.

Vilka är då de 12 rättighetsmärkningarna? För kulturarvsmaterial som är upphovsrättsligt skyddat sker märkning med ”In copyright”, ”EU Orphan work”, ”Educational use permitted”, ”Non-commercial use permitted” eller ”Unknown rightsholder”. Kulturarvsmaterial som inte längre är skyddat av upphovsrätt eller vid tillfällen när upphovspersonen har avsagt sig delar av sin upphovsrätt märks med ”Contractual restrictions”, ”Non-commercial use only”, ”Other legal restrictions” eller ”In the United States”. I de fall den upphovsrättsliga statusen är oklar används märkningarna ”Copyright not evaluted”, ”Copyright undetermined” eller ”No known copyright”.

Läs mer om vad samtliga märkningar från RightsStatements.org betyder här.

Europeanas professionella nätverk har tidigare tagit fram egna rättighetsmärkningar med utgångspunkt i CC-licenserna. Licenserna har kompletterats med olika typer av märkningar. Europeanas Rights Statements håller nu på att anpassas till det märkningssystem som har lanserats av RightsStatements.org. Läs blogginlägget om märkningssystemet som publicerats på Europeana Pro. Europeanas faktablad om de nya rättighetsmärkningarna hittar du här.

Catharina Ekdahl

 

Hack4Heritage – Välkommen!

logga

Hack4Heritage är ett kreativt event och hack där fokus ligger på öppna kulturarvsdata och andra öppna kulturarvsresurser. Under fredagkvällen och hela helgen den 14-16 oktober blir Stockholms stadsarkiv i centrala Stockholm en mötesplats där kulturarvet får nytt liv i form av nya kopplingar, lösningar eller kreationer. Eventet anordnas av Digisam i samarbete med Stockholms stadsarkiv.

Välkommen att anmäla dig!

Nu ligger webbsidan med anmälningsformulär för Hack4Heritage ute – Välkommen att anmäla dig! Obs! Om du är utsedd kontaktperson för en myndighet/institution/organisation som bidrar med öppna data eller andra öppna kulturarvsresurser behöver du bara anmäla dig om du vill vara deltagare och vara med under hela helgen. Annars får du automatiskt en plats på fredagkvällen för att presentera din organisations data/resurser, i samband med att du informerar om dessa. Läs mer på sidan Bidra med data.

Vem kan delta under Hack4Heritage?

Under dagarna arbetar vi mycket med den kreativa processen och möten mellan olika kompetenser. Vi välkomnar alla med ett intresse för digitalt kulturarv – Du kan exempelvis vara programmerare, utvecklare, designer, akademiker, student, professionell från kulturarvssektorn, slöjdare som vill utforska hur något digitalt kan översättas till något materiellt och vice versa… Vi tror att det är i mötet mellan människor med olika ingångar och perspektiv som mest spännande saker sker.

Vad gör man på Hack4Heritage?

Under Hack4Heritage skapar vi tillsammans utifrån tre teman: Kod, kreation och koncept. Du som helst kodar kan exempelvis ägna dig åt kreativ användning av öppna data och andra öppna kulturarvsresurser, länkad öppen data, semantik, appar och webbtjänster, fältet är fritt! Du som helst arbetar med kreation kan exempelvis låta dig inspireras av det digitala kulturarvet för att sedan låta det manifesteras i fysisk form. Du som helst funderar kring koncept kan exempelvis ägna dig åt kreativ kombination av olika källor, storytelling, e-lärande och skolresurser eller forskningsfrågor. Det är alla vi som deltar som tillsammans visar vad som är möjligt, och det är därför vi behöver just dig och dina idéer!

Då Hack4Heritage är ett av fyra nationella event och hack (ett finskt, ett danskt, ett svenskt och ett norskt) som hålls under 2016 genom ett nordiskt samarbete kring öppna kulturarvsdata, med stöd av Nordic Innovation, kommer öppna kulturarvsresurser från andra nordiska länder att kopplas till eventet. Det kommer att delas ut ett särskilt pris i regi av Nordic Innovation, för lösningar som på olika sätt har nordiska kopplingar, där vinnaren skickas vidare till Europas ledande start-up event SLUSH. Läs mer om priset och kriterierna för detta här. Priser kommer även att delas ut för varje tema (kod, kreation, koncept) och vi återkommer med kriterier för dessa.  

bollar

Slöjd Stockholm kommer att vara på plats och bidra med olika slags material såsom tyger, papper, broderigarn med mera. Slöjd Stockholm har kvalificerad kunskap kring olika tekniker och skapandeprocessen och bidrar till det kreativa utrymme som Hack4Heritage innebär. Material och utrustning gör det möjligt för dig som deltagare att arbeta med händerna för att få idéer kring digitala lösningar eller att skapa kreationer som bygger på digitalt material. Självklart välkomnar vi även annan utrustning för kreativt skapande, kontakta i så fall moa.ranung@riksarkivet.se

Har din organisation öppna data eller andra resurser?

Läs mer om varför din organisation bör bidra och hur ni gör detta på webbsidan för eventet.

Öppna data hos Stockholms stad

Först ut med öppna data till eventet är Stockholms stad, se huvudsidan för deras öppna data och deras dataportal. Stockholms stadsarkiv inleder med tillgång till Statistisk årsbok för Stockholm, 1904-2006 som också finns som teckentolkade (OCR-lästa) PDF filer. Den började ges ut i “ny följd” 1904 och utgörs av en sammanställning av inlevererad statistik från kommunens förvaltningar och bolag samt statistik från SCB, exempelvis Folk- och bostadsräkningar (FoB), jämförelsesiffror från andra kommuner i Stockholms län samt storstäder i Sverige och Norden. I många volymer finns också enklare kartor och diagram.

Frågor, idéer eller tankar?

Varmt välkommen att kontakta projektledare moa.ranung@riksarkivet.se

 

Projekt för att tillgängliggöra historiska inspelningar

b2ap3_thumbnail_inspelning.jpg

Bilden dokumenterar en av de många intervjuer som på 1960-talet gjordes med utvandrade svenskar i Chicago (arkivuppteckning ULMA Sv-Am 1962:1:77)

Vi på Digisam är glada att få vara en del av projektet ”TillTal – Tillgängligt kulturarv för forskning i tal”. Tillsammans med ISOF och KTH ska vi undersöka nya metoder och verktyg för att orientera i och bearbeta större mängder historiska talinspelningar.

Texten nedan har tidigare publicerats på www.sprakochfolkminnen.se

 —

I institutets samlingar finns tiotusentals timmar inspelat tal. Projektet TillTal har nu fått anslag på 9,7 miljoner för att utreda hur man med talteknologins hjälp kan göra den stora arkivskatten mer tillgänglig för forskning.

9,7 miljoner i anslag

Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond har beslutat att ge 9,7 miljoner kronor i anslag till projektet ”TillTal – Tillgängligt kulturarv för forskning i tal” som är ett samarbete mellan Institutet för språk och folkminnen, Kungliga Tekniska högskolan och Digisam. Tanken är att utgå från det stora talmaterial som finns i institutets arkiv och undersöka hur taltaknologiska metoder kan göra inspelningarna mer tillgängliga för forskare. Projektet startar 2017 och pågår till och med 2020.

Tiotusentals timmar tal

Den stora arkivskatten med ljudande material innehåller mängder av godbitar för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning men är ändå dåligt utnyttjad.

”Det är svårt att forska i eftersom det inte går att söka i materialet. Är man intresserad av ett ord eller fenomen är det hopplöst att leta igenom. Bara i våra samlingar finns ungefär 13 000 timmar talinspelningar som är digitaliserade och att lyssna igenom alltihop en enda gång, åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan skulle ta mer än sex år”, berättar projektledaren Rickard Domeij.

Syftet med projektet TillTal är att hitta metoder och verktyg för att kunna hantera och bearbeta stora mängder historiska talinspelningar.

Utmaning med historiskt material

Nyckeln till att kunna hantera och analysera stora mängder talinspelningar finns i talteknologin. Det är ett område som fått stort genomslag på senare år, taligenkänning finns till exempel i de flesta moderna mobiltelefoner. Även inom forskningen har talteknologin utvecklats som metod.

”De talteknologiska metoder som finns bygger på analyser och statistik om hur talet ser ut idag. I projektet vill vi undersöka hur man skulle kunna använda talteknologi för att forska i historiskt material. Med ett sådant forskningsverktyg skulle man kunna ta fram mycket spännande material ur väldigt stora mängder data”, säger Rickard Domeij.

Utmaningarna med det historiska talmaterialet är att både inspelningskvaliteten och dialekter, ord och uttryck skiljer sig från de moderna inspelningar som ligger till grund för dagens talteknologiska metoder. Viktigt med samarbete

En viktig del i projektet är att språkteknologer och forskare arbetar tillsammans. Från institutet deltar förutom språkteknologer även forskare i dialekter och i folkminnen. ”Det användarcentrerade arbetet är viktigt och därför ska språkteknologerna och forskarna tillsammans undersöka behoven och utveckla metoder som passar”, säger Rickard Domeij.

Linn Kierkegaard, Institutet för språk och folkminnen

Länkar

Mer om Språkteknologi

Riksbankens jubileumsfond: Forskning på samlingar i arkiv, bibliotek och museer får 38 miljoner kronor

Riksbankens jubileumsfond: TillTal – Tillgängligt kulturarv för forskning i tal