Posted on

Supermoon Science Center

Supermoon Science Center. Ingrid Taylar CC-BY

CIVIC Epistemologies är ett europeiskt projekt, där Riksarkivet deltar som en partner, som kommer att ta fram och validera en roadmap för hur man kan använda sig av e-infrastrukturer för att öka möjligheterna för Europas medborgare att delta i vetenskaplig forskning. Fokus ligger på de möjligheter som öppen tillgång till information, öppen källkod och öppen innovation skapar för digitalt kulturarv och digital humaniora.

Idag finns det tekniska möjligheter att engagera medborgare i forskning med hjälp av tekniska verktyg för exempelvis crowdsourcing, där vem som helst kan hjälpa till med insamling eller kontextualisering av data. Projektet kommer att analysera de behov som forskare, medborgare och forsknings- och kulturarvsinstitutionerna har och ta fram en roadmap för hur behoven kan uppfyllas.

Vilka behov tycker du att det finns? Har du några egna erfarenheter av crowdsourcing? Dela i så fall gärna med dig av dina synpunkter och erfarenheter till projektet genom att fylla i en enkät för yrkesverksamma inom kulturarvssektorn.

Enkäten beräknas ta cirka 10 minuter och kommer att finnas online till och med den 22 december 2014. Fyll i enkäten här.

 http://www.surveygizmo.com/s3/1914440/Cultural-Heritage-Institutions-and-Citizen-Science

Sanja Halling

Posted on

b2ap3_thumbnail_7065755303_89417bf2cb_z.jpg

Sign for roadside curio shop, 05/1972. The U.S. National Archives. Photographer: Norton, Boyd. No known copyright restrictions.

Digitalt bevarande är en av de mest angelägna frågorna för kulturarvsinstitutionerna idag. De digitala informationsmängderna växer snabbt i och med att digitaliseringsinsatserna ökar och att allt mer material skapas enbart digitalt. En av de första frågor som gäller digitalt bevarande brukar vara: ”Hur gör man för att långtidsbevara digital information?” EU-projektet DCH-RP (Digital Cultural Heritage Roadmap for preservation) har nyligen publicerat en roadmap för digitalt bevarande som hjälp för kulturarvsinstitutionerna i arbetet med digitalt bevarande, samt en handbok som beskriver de viktigaste utmaningarna och ger en översikt av befintliga lösningar för digitalt bevarande. Handboken ger också en beskrivning av olika steg som bör tas för att säkra digital kulturarvsinformation för framtiden.

Projektet DCH-RP bygger på resultaten från projektet DC-net-projektet (Digital Cultural Heritage Network) som hade som syfte att främja samverkan mellan kulturarvssektorn och företrädarna för e-infrastrukturer för att underlätta tillgången till forskningsinformation i digital form från kulturarvsområdet. Inom projektet togs det fram förslag på prioriteringar av nya tjänster som skulle kunna förmedlas genom de digitala infrastrukturerna. Högst prioriterat blev långsiktigt digitalt bevarande. En rapport om dessa prioriteringar, kompletterad med goda exempel, har publicerats av DC-NET, ”DC-net priorities and Best Practices for Cultural heritage”.  
 
Att använda vedertagna standarder och format brukar vara det som man tänker på i första hand när man ska börja arbeta praktiskt med långsiktigt bevarande, men även samma typ av standard kan skapas på många olika sätt. Därför fokuserar man i projektet PREFORMA på implementering och validering av standarder för digitala filer, som ett steg på vägen att säkra ett långsiktigt bevarande.

Om digitalt bevarande är säkrande av innehåll så att framtida användare kan nå det, förstå och ta det till sig, vad är i så fall ”digital curation”? Det handlar om det digitala objektets livscykel och definieras av Digital Curation Centre som “maintaining, preserving and adding value to digital data throughout its life-cycle”.

4C-projektet är ett projekt som fokuserar just på ”digital curation” och i synnerhet på en av de mest angelägna frågorna - hur mycket kostar det att bevara informationen? Projektet har nyligen presenterat ett första utkast till roadmap som ett stöd för institutionerna i dessa frågor.

Digitalt bevarande är viktigt och angeläget – och vill du testa ett roligt sätt att utforska dess möjligheter, varför inte prova på ”Curate Game” som har tagits fram av DigCurv-projektet för att visa på vilka frågor och utmaningar som uppstår i olika projektscenarier när institutionerna arbetar med digitalt bevarande och bevarande.

Sanja Halling

Posted on

b2ap3_thumbnail_5320589756_d34020c15c_z.jpg

On cookbooks, orphans, and out-of-print books. Opensource.com, 2011. Created by Libby Levi for opensource.com. CC-BY-SA.

Den nya inskränkningen i upphovsrättslagen om herrelösa verk som trädde i kraft den 29 oktober har inneburit en ny uppgift för Patent- och Registreringsverket (PRV). PRV kommer nämligen fungera som nationell samordnare för den registrering av herrelösa verk som kulturarvsinstitutionerna ska göra. Av den anledningen bjöd PRV, på initiativ av bland annat Digisam, in de statliga kulturarvsmyndigheterna och institutionerna till ett informationsmöte den 3 december.

Alla kulturarvsinstitutioner som vill använda herrelösa verk som finns i de egna samlingarna i form av skrifter, filmer eller ljudupptagningar ska registrera dessa i en EU-databas. Databasen för herrelösa verk administreras av OHIM, som i dagsläget ansvarar för databasen för varumärken och design inom hela EU.

Som nationell samordnare har PRV till uppgift att ta emot registreringarna av herrelösa verk och skicka dem vidare till EU-databasen hos OHIM. Varken PRV eller OHIM har någon bedömande funktion och avgör därför inte heller om ett verk anses vara herrelöst eller ej. Istället är det varje institution som själva ska dokumentera den eftersökning som har skett innan registrering sker. De källor som kan användas vid sådan eftersökning kommer att sammanställas av PRV.

Om det skulle visa sig att ett verk felaktigt har registrerats som herrelöst är det PRV som kommer att ta emot upphovsmannens eller rättighetshavarens invändning i Sverige och informera OHIM om att en avklassificering ur databasen ska ske.

Under hösten har EU-databasen testats av bland annat nationella bibliotek från Storbritannien, Tyskland, Estland, Spanien, Ungern, Slovakien och Malta. Det har resulterat i totalt ett femtiotal registrerade herrelösa verk.

I början av 2015 kommer e-registreringstjänsten till databasen hos OHIM att lanseras med ett nytt gränssnitt. Då kommer även PRV att återkomma med mer information. När väl registreringstjänsten fungerar är PRV intresserade av att de kulturarvsinstitutioner som har tänkt registrera herrelösa verk hör av sig till PRV.

Det finns ännu många obesvarade frågor om hur registreringssystemet är tänkt att fungera i praktiken. Vad som kan vara viktigt att känna till är att EU-kommissionen har i uppdrag att under 2015 avgöra om fotografier och bilder ska läggas in som ytterligare kategorier i inskränkningen om herrelösa verk. Bedömningen kommer sannolikt att hänga samman med hur väl använd EU-databasen hos OHIM kommer att vara av kulturarvsinstitutionerna under året.

Catharina Ekdahl

 

Posted on

 

b2ap3_thumbnail_serialnr.jpg
Foto: Brian Hefele CC BY-NC


Beständiga identifierare talas det mycket om idag inom digitalt kulturarv, men vad är dessa identifierare egentligen och vad innebär det att använda sig av dem?

Beständiga identifierare (persistent identifiers/PID) är unika kodsträngar kopplade till olika digitala objekt/poster. De är en förutsättning för att man ska kunna skapa länkar  mellan olika objekt/poster i ett nätverk. Beständiga identifierare kan hänvisa till all information om ett objekt - digitala bilder, museisamlingen som det är en del av, dokument som hänvisar till det, med mera.

Det finns olika system som kan användas för att hantera beständiga identifierare. Funktionskrav på system för beständiga identifierare brukar vara att de är tekniskt tillförlitliga (t ex registret över identifierare bör uppdateras automatiskt)., auktoritativa (en trovärdig organisation hanterar systemet), flexibla i sättet att presentera metadata och interoperabla (t ex systemet tillämpar öppna standarder). Digital Preservation Europe (DPE) rekommenderar att man utöver detta också ställer krav på att identifierarna ska vara globalt unika, beständiga och ha en uppslagstjänst (resolution service) med programmerade regler som dirigerar webbläsaren till en aktuell kopia av objektet. Kungliga biblioteket har exempelvis en sådan tjänst. EU Kommissionen har för en tid sedan publicerat rekommendationer för utformning av URI:er i "Study on persistent URIs, with identification of best practices and recommendations on the topic for the MSs and the EC".

Vill du veta mer?

Utforska gärna det utbildningsmaterial som har tagits fram inom Linked Heritage-projektet där man bland annat visualiserar funktionskraven genom Botticellis målning ”Venus födelse”. Projektet har även jämfört kraven på beständiga identifierare mellan den privata sektorn och kulturarvssektorn och publicerat en "State of the art report on persistent identifier standards and management tools"

Beständiga identifierare kan appliceras på både objekt och mer abstrakta begrepp, vilket öppnar stora möjligheter inom länkade öppna data för att öka sökbarheten och användningen.

Sanja Halling

Digisam deltar i

EuropeanaLinked HeritageDCH-RPEuropeana InsideATHENA Plus