b2ap3_thumbnail_400428874_e087aa720d_z.jpg

Traffic light av grendelkhan CC-BY-SA

Den 8 september fastställde Digisams styrgrupp de juridiska grundvillkor som ska gälla för kulturarvsinstitutionernas storskaliga användning av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial. Grundvillkoren ska sedan ligga till grund för de enskilda avtal som varje institution kan teckna med upphovsrättsorganisationen Bildupphovsrätt i Sverige.

Efter åtta månader arbete lades den 3 september förslag till grundvillkor fram för Digisams styrgrupp för beslut. De föreslagna grundvillkoren och förklarande anvisningar har tagits fram av en arbetsgrupp som har bestått av representanter från flera av kulturarvsinstitutionerna och även Bildupphovsrätt. Gruppens arbete har samordnats av Digisam. Vid ett möte den 8 september fastställde Digisams styrgrupp de föreslagna grundvillkoren.

Grundvillkoren innehåller bland annat bestämmelser om vilka användningsrättigheter institutionerna får, olika fria nyttjanden, hur länge de enskilda avtalen ska gälla och en möjlighet för parterna att utvärdera innehållet efter viss tid. De enskilda avtal som ska tecknas mellan varje institution och Bildupphovsrätt utifrån grundvillkoren kommer att reglera den storskaliga bildanvändning som institutionerna är intresserad av och inkluderar även användning av bilder där upphovsmannen är okänd. Det handlar om ett s.k. avtalslicensbaserat avtal där Bildupphovsrätt genom en regel i upphovsrättslagen företräder alla bildupphovsmän i Sverige, även de som inte är medlemmar.

Nästa steg i det juridiska arbete som Digisam har till uppgift att samordna handlar om att institutionerna ska förhandla fram kostnaden för den storskaliga bildanvändningen enligt grundvillkoren. Under ledning av Jan-Olov Westerberg, överintendent Naturhistoriska Riksmuseet, har en för kulturarvsinstitutionerna gemensam förhandlingsdelegation tillsatts av Digisams styrgrupp med uppgift att förhandla med Bildupphovsrätt om kostnaderna för de enskilda avtalen. Parallellt kommer det under hösten även att genomföras ett särskilt pilotprojekt där de enskilda avtalen utifrån grundvillkoren ska testas i praktiken av ett par kulturarvsinstitutioner som har tillfrågats av Digisams styrgrupp. Dessa båda arbeten beräknas vara avslutade till årsskiftet.

Grundvillkoren, med anvisningar, finns här.

Catharina Ekdahl
Digisam

Posted on

b2ap3_thumbnail_bild.JPG

Besök i Malmö Museers klimatanpassade nya magasin M2. Foto: Catharina Ekdahl, CC:0

Utbildningsdagen på Malmö Museer torsdagen den 25 september var en fortsättning på det fotoseminarium som gavs under hösten 2013 i ABM-Skånes regi. Programmet för dagen handlade om bildarkiv utifrån tre perspektiv, hantering av analogt bildmaterial, digitala arbetsflöden och olika rättighetsfrågor när man vill göra bildarkiven tillgängliga för allmänheten.
 
Dagen inleddes med att deltagarna hälsades välkomna av Anna Gullmark, chef för fotoenheten på Malmö Museer och Anna Ketola, arkiv- och verksamhetschef på Skånes Arkivförbund. Därefter var det dags för en presentation av Digisams juridiska arbete som har pågått sedan i vintras. Ett arbete som handlar om att ta fram grundvillkor för de statliga kulturarvsinstitutionernas bildanvändning och att ge dem en teoretisk och praktisk vägledning i frågor som rör upphovsrätt och annan lagstiftning. Presentationen av Digisams juridiska arbete skedde av Catharina Ekdahl.
 
Johanna Rylander, fotograf på Malmö Museer, berättade om de riktlinjer och policys för hantering av de fotografiska samlingarna och digitala arbetsflöden som museet har arbetat fram under ett par års tid. Johanna tipsade om hur man skapar ett bra digitalt arbetsflöde och varför det är så viktigt med metadata och att välja rätt filformat.
 
Efter lunchen var det dags att besöka Malmö Museers nya föremålsmagasin M2. Magasinet innehåller bland annat ett klimatarkiv för museets fotosamlingar som löpande håller på att flyttas över. M2 ligger i Frihamnen i Malmö. Efter en guidad visning i de nya lokalerna av Lina Ålenius, intendent för Malmö Museers fotosamlingar och fotokonservator, höll Lina ett föredrag om hur man bäst förvarar och hanterar gamla bilder så att livslängden optimeras.

Catharina Ekdahl

Tagged in: bildarkiv juridik

Posted on

b2ap3_thumbnail_hoppasack.jpg
Students in a sack race, University of Washington ca 1915. No known copyright restrictions.

I år fyller Riksbankens Jubileumsfond femtio år. Det kommer förstås att firas ordentligt, bl a med en extra jubileumssatsning på "Nya utsikter för humaniora och samhällsvetenskap". Här om dagen hade jag glädjen att delta i ett informationsseminarium om utlysningen på Stockholms universitet. HumTank och Hum/Samverkan stod för arrangemanget och hade bjudit in Jubileumsfondens VD Göran Blomqvist, som mycket generöst delade med sig av sina erfarenheter och svarade på frågor från forskarna.

Enligt Blomqvist är forskningen inom området idag rätt välförsörjd, i synnerhet jämfört med grundutbildningen. Men det ju finns källor som är underutnyttjade, t ex EU:s forskningsprogram som borde få in fler ansökningar från Sverige, från flera olika forskare och med bredare forskningsfrågor. En del riktade utlysningar – t ex infrastruktursatsningar från Vetenskapsrådet och Riksbanken – är tydligt undersökta av forskare inom just humaniora och samhällsvetenskap. Och detsamma, kan man tillägga, gäller för många andra finansiärer utanför det direkta hum/sam-området som t ex Formas, Forte och Vinnova.

En tydig erfarenhet säger å andra sidan att det inte lönar sig att söka för många projekt – att skjuta på allt som rör sig. En smartare strategi är att satsa ordentligt på att utveckla och fördjupa sin allra bästa idé. Viktigt är vidare att skriva tydliga målformuleringar, beskriva sina förväntade resultat etc och explicit koppla sin teori mot genomförande, metod- och materialval. I synnerhet de internationella bedömningsgrupperna ställer sig rätt kallsinniga inför vad de uppfattar som vagt. "Vi vill undersöka…" är inte tillräckligt, för mycket teori signalerar för lite verkstad.

Jubileumssatsningen lägger fokus på de stora nyckelfrågorna för samhällsutveckling och vetenskap. Den kräver internationell samverkan, uppmuntrar tvärvetenskapliga perspektiv och kan helfinansiera två-fem forskare i två-fem år. Det finns även möjlighet att finansiera icke-forskande personal som t ex ABM-anställda experter, eller för all del statistiker eller programmerare. Utlysningen är på 100 miljoner kronor och ansökan kan lämnas in från 15 oktober till 1 december 2014. Beslut om finansiering fattas redan i maj 2015 och mer information om satsningen finns här.

Som Milda Rönn från Hum/Samverkan påpekade finns ju inga samhällsutmaningar som kan lösas utan humaniora – inte en enda! – så kom igen nu och sök för något anslående. Friskt vågat är hälften vunnet!

Johanna Berg, Digisam

Tagged in: samhällsnytta

b2ap3_thumbnail_ryttare_livrust.jpgBakbomsplåt i detalj, sadelbeslag från 1618. Livrustkammaren. CC-0

Igår, den 16 september, samlades museirepresentanter på Livrustkammaren för att lära sig mer om detta. LSH (Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet) publicerade i oktober förra året omkring 20 000 bilder på Wikimedia Commons, bilder som är helt fria att använda. Med detta i ryggen berättade representanter från LSH och Wikimedia Sverige hur arbetet hade gått till och vilka lärdomar som dragits. Genom att LSH:s bilder har inkluderats i Wikimedia Commons har dessa bland annat kunnat nå en mycket större och internationell publik. Och Wikipedia-användare har varit snabba med att bidra till arbetet; till exempel översatte användare i Frankrike snabbt de texter LSH lagt upp på engelska till franska.

Vilka är tipsen till andra museer som vill sätta igång?

  • Våga prova! Det är inte så mycket som kan hända, utan prova er fram.
  • Ledningen och hela organisationen behöver vara med på tåget.
  • Planera noggrant i början. Bestäm till exempel hur mycket metadata som ska läggas in. Ett råd är att hålla hög nivå på metadata.
  • Börja någonstans, alla steg behöver inte göras på en gång. Börja till exempel med att tillgängliggöra en samling som är väldigt uniform och enklare att hantera.

Hur kan ett första steg se ut?

  • Wikipedias projektsida för GLAM (Galleries, Libraries, Archives, Museums) är det fritt fram för exempelvis museer att skapa en egen undersida. Via samma sida går det också att fråga andra som jobbar med GLAM på Wikipedia om hjälp.
  • På sidan Samarbete kring innehållspridning finns en slags checklista med punkter som din institution behöver svara JA på för att kunna starta arbetet med att tillgängliggöra material.
  • Titta också närmare på GLAMwikiToolset, ett verktyg som gör det enklare för institutioner att göra digitalt material tillgängligt för fler. Verktyget gör det möjligt att ladda upp stora kvantiteter digitalt material till Wikimedia Commons.

Några saker att tänka på

  • Material som ska in på Wikimedia måste ha fri licens, och varje post behöver en licensmärkning.
  • Bilderna behöver kategoriseras, till exempel "Bilder från Skoklosters slott". LSH valde att börja med väldigt breda kategorier för sitt digitala material, för att så många som möjligt ska kunna hitta bilderna.
  • En viss mängd metadata krävs för tillgängliggörandet av bilderna.


Läs mer om LSH:s projekt på Wikimedia Commons eller i denna blogg .

Moa Ranung

Digisam deltar i