Bild: Creative-Commons-Web. Kristina Alexanderson. CC-BY.

Den 19 januari meddelade Kristina Alexanderson, ansvarig för Creative Commons Sverige, att de nya CC-licenserna 4.0 översatts och gjorts tillgängliga på svenska. Publiceringen som då gjordes var samtidigt det första steget i processen att nå fram till en slutlig svensk version av licenserna. Vi på Digisam vill därför uppmana dig att bidra med dina synpunkter på denna första översättning av licenserna 4.0. Synpunkterna skickar du till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..

De översatta CC-licenserna 4.0 hittar du här.

Catharina Ekdahl

Serving tea at the community kitchen at Bardon, October 1942. Unidentified photographer. State Library of Queensland. No known copyright restrictions.

Före jul publicerade vi en bloggpost om hur digitala kulturarvsmaterial faktiskt kommer till användning, Varsågoda att ta för er! Den blev flitigt tweetad så intresset är tydligen stort, men trots att jag särskilt bett om det har jag hittills fått få förslag på kompletteringar. Här är ändå en handfull uppföljande exempel att inspireras av, fler är mycket välkomna!

• Big Data for Dead People: Digital Readings and the Conundrums of Positivism (Tim Hitchcock, Sussex university) illustrerar de mikro-historiska möjligheterna i det som brukar kallas big data.
• Tangible Things Online: A MOOC about the Study of Stuff (Sarah Anne Carter från Chipstone Foundation) beskriver hur Harvard university med hjälp av museiresurser undersöker hur digitala verktyg kan väcka människors intresse för att titta närmare på fysiska objekt.
• Musik som inte spelats på länge kan få nytt liv via webben. ”Come Take a Trip in my Airship” från 1904 återpublicerades av Public Domain Review och genast var det någon (Parker Higgins aka @xor) som spelade in sången på nytt – ackompanjerad av ukulele.
• British Library nämndes redan i den förra posten, och här finns en fylligare sammanställning över hur deras rika samling av fria bilder på Flickr blivit använda på olika sätt.
• Konferenspresentationen Open Access: the experience at Te Papa på Nya Zeeland (Adrian Kingston & Philip Edgar) beskriver bl a vad folk vill använda nedladdade bilder till. Tre av fyra vet inte riktigt, men de helt fria resurserna dominerar stort.
• Musikkort med inbyggda mästerverk är ju alltid en möjlighet, och här finns gör-det–själv-tips från en workshop, Redesign your cultural heritage, på Mozilla-festivalen i London i oktober 2014.
• Melissa Terras är professor i digital humanities på University College London och vet precis vad hon vill. Men även för henne visar det sig vara svårt att hitta kulturarvsmaterial som hon både vill, får och kan använda. Terras har berättat om sitt sökande i en serie bloggposter som ger en del fina vinkar till kulturarvsinstitutioner som vill att de resurser de förvaltar ska komma till nytta och glädje även utanför huset.

Johanna Berg

Henry O. Studley. Verktygslåda. Smithsonian Institution. Fair use

Den 17 december 2014 fastställde Digisams styrgrupp dokumentet ”Vägledning om upphovsrätt och angränsande lagstiftning”. Vägledningen arbetades fram under hösten i samråd med den referensgrupp som tillsattes av styrgruppen i slutet av 2013. Referensgruppen består av representanter från flera av de statliga kulturarvsinstitutionerna och ett par ytterligare personer med stor erfarenhet av upphovsrättsliga frågeställningar.

Vägledningen är tänkt att vara ett praktiskt och användbart verktyg för institutionerna i deras dagliga juridiska överväganden. Den innehåller en beskrivning av upphovsrätten, reglerna om allmänna handlingar, vad som gäller för människor på bild, riktlinjer för sociala medier och olika rekommenderade avtalstexter. Som bilaga till Vägledningen finns även de Grundvillkor för bildanvändning som togs fram i våras i samarbete med upphovsrättsorganisationen Bildupphovsrätt i Sverige. Grundvillkoren fastställdes av Digisams styrgrupp den 8 september 2014.

Vägledningen kommer att uppdateras i takt med förändrad lagstiftning och inkomna synpunkter. Vi vill därför gärna uppmana er som kommer att använda Vägledningen att framöver ge oss på Digisam era eventuella synpunkter på innehållet och användbarheten.

Rolf Källman

Copyright-hacking: Copyright hacking-sketch inspired by Lawrence Lessigs session at internetdagarna 2012 (#ind12). entapir CC-BY. 

I början av 2014 genomförde EU-kommissionen en stor undersökning om upphovsrätt. I ett omfattande frågeformulär ställdes 80 olika frågor om den upphovsrättslagstiftning som gäller. Frågarna handlade främst om huruvida det finns behov av att förändra gällande lagstiftning med anledning av den digitala värld vi lever i. Digisam publicerade i våras en rekommendation om hur frågeformuläret kunde besvaras av kulturarvsinstitutioner. 

Responsen på undersökningen blev mycket stor. Närmare 10 000 svar landade hos dåvarande kommissionen. Resultatet av undersökningen presenterades redan i somras av kommissionen och följdes upp av en öppen hearing i Bryssel i mitten av november. Du hittar även en kortare och mer grafisk sammanställning av svaren här som på ett tydligt sätt visar resultatet.

En enkel sammanfattning är att det finns stora skillnader i inställningen till rådande upphovsrättslagstiftning mellan å ena sidan upphovsrättsorganisationer och rättighetshavare och å andra sidan allmänheten, institutionerna och andra typer av slutanvändare. En tredje kategori som också har deltagit i enkäten är telekombolagen eller så kallade ISP (Internet Service Providers). Deras svar visar att de anser att gällande lagstiftning är oklar, men inte så oklar att några förändringar behövs.

På det stora hela råder det delade meningar om det mesta i enkäten. De mest påtagliga skillnaderna handlar bland annat om huruvida länkning till upphovsrättsligt skyddat material ska ligga inom upphovsmannens ensamrätt och därför kräva tillstånd. Rättighetshavarsidan anser att det borde vara så, vilket inte delas av användarna. En annan fråga gäller om de inskränkningar och undantag som finns i upphovsrättslagen erbjuder tillräckliga möjligheter för användning av skyddade verk i just digitala medier. Användarna tycker inte det, medan upphovsrättsorganisationerna och utgivarna anser nuvarande lagstiftning tillräcklig. Frågan om skyddstiderna är en annan klar skiljelinje mellan dessa två grupper där rättighetshavarsidan förespråkar längre skyddstider och användarna kortare.

Vad som konkret kan komma ut av enkätsvaren är ännu oklart. Nuvarande EU-kommission har enligt uppgift ännu inte lagt fram något förslag till åtgärder, men ryktet säger att ett så kallat White Paper om upphovsrätt är på gång.

Catharina Ekdahl